Full rulle, pigg och ångest

Klockan ringde 08.00 i morse, godmorgon!
Jag vaknade av solen inskinandes från havet och isen spegelblank, mysigt, mycket mysigt!

Under en längre tid har jag lidit av en förbannad värk och smärta längst höger sida av skulderbladet och upp i nacken. Av känt fenomen bidrar det ofta till en sjukt jobbig huvudvärk som också ägt rum.
Så idag har jag varit hos en kiropraktor som sammarbetar med min kinesiolog, riktigt duktiga killar!
Det är verkligen beundransvärt hur mycket dem kan om människokroppen. Själv tycker jag att jag har enorm kunskap men den är bara en fis i rymden jämfört med deras, här snackar vi näst intill vetenskapsmän. Och ändå finns det nog HUR mycket mer som helst att lära.
Jag tackar iaf gud för att ett yrke som deras låtits uppfinnas.
Hur som haver så tror jag att han fått loss varenda liten kota som låg på fel plats. Bäckenet var tydligen helt vridet så det är justerat och jag känner mig som en ny människa. En lagom bra start på det nya året med löfte :D

Efter en välbehövlig genomgång och allt ligger på sin plats så tog jag bilen och rullde vidare mot nacka forum för att försöka hitta tillbehör till en kamera. Marko har en nästan nyss sprillans ny men har dock (såklart) tappat bort laddare, minneskort och sladdar. Det är bra jobbat!
Men nu har jag iaf styrt upp tillbehören, så nu ska här fotas.


Väl hemma igen väntade hundarna på att få komma ut och kissa.
Marko glömmer jämt lämna deras koppel hemma så jag gör mina egentillverkade.
Prima med småhundar där snören räcker till för deras kraftmotstånd :)



Efersom kylan biter i ganska hårt tänkte jag bara gå en 10mins runda med herrarna. Men efter 5 min tvärstannar Nisse. Drar först upp ena baktassen så långt upp mot magen han bara kan, precis som en flamingo-fågel . Därefter åker även samma sidas framtass upp. Sen kan ni ju tänka er själva hur lätt det är att hålla balansen på två tändstickor till ben, som dessutom ska hålla upp hela hans barma kropp. Han tittade på mig med sina stora klot till ögon och förlitade sig till100% på mig att jag skulle hinna fånga upp honom innan han föll i backen, vilket jag också hann och gjorde. Resten av vägen hem satt han parkerat innanför min jacka. Då var han nöjd.




Ännu en skön dag till ända.

Dax att börja plinka lite gitarr.

Kommentarer
Postat av: Therese

Hahaha! Så söt!

2009-01-07 @ 15:33:24
URL: http://theresesandas.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0