wgard

Idag kändes det verkligen i både kropp och knopp att man var sliten när klockan ringde 05.30.
Skulle behöva en veckas ledighet nedstoppad i sängen känns det som.
Dels för att jaga ikapp timmar av sömn som halkat efter, men även pga alla mina krämpor som inte vill försvinna..
Därför, håll i er, så har jag beslutat att ta ett break från träningen, vilket faktiskt inte just nu känns så ofantligt jobbigt då motivationen inte heller är på topp.
Varför inte motivationen existerar som tidigare beror nog på att jag under senaste tiden blivit hemmad av alla skador och bekymmer min kropp fått utstå och därav inte kunnat presterat och tränat som planerat.
Mest blivit halvdant då inte kroppen som i själva verket ska göra jobbet inte vill sammarbeta.
Så efter drygt 9 år med kontinuerlig och strikt träning på elitnivå med endast  max 1 veckas totalfri träning någon enstaka gång om året är min kropp mer än redo och värd en längre sådan period, av vila. (4veckor)
Varför kan man inte vara lika klok som man lär? Det är väl lika viktigt för mig att lyssna på kroppen som jag påpekar för mina kunder att det är? Ok, vi kanske inte finner oss på samma idrottsliga nivå men principen är dock densamma..
Numera kommer den istället för att få slita med tunga vikter instängd på ett gym få skåda mycket natur med frisk luft ute i form av promenader, detta i hopp om att den med tiden ska få chans att läka och i samband med det förhoppningsvis återfinna motivationen.

Så ikväll blir det lugn och ro.
Kvällen bjuds på biopremiär av filmen "män som hatar kvinnor".
Har hört att den ska vara grym, i varje fall boken.