wgard

Här går tvättmaskinen i full rullning då kräksjukan tagit sig innanför våra 4 väggar..
Jag har inte bacillskräck (nu sitter alla som känner mig och skriker "eller hur!" "JOHO!"..), eller jo, lite kanske. Man skulle väl kunna säga att jag inte är ett stort FAN av baciller iaf. Men, jag har nu förstått att när man väl fått barn är det bara att ge upp kampen om att försöka fly undan sjukdomar. Småbarn är lika med baciller big time.
Vi har ju redan hunnit med urinvägsinfektion och nu på det kräksjuka.. Än så länge är det bara Moa som är drabbad (hjärtat..), peppar peppar. Själv har jag huvudvärk och lite feber.

Hoppas innerligt att jag slipper kräkas då det är bland det värsta jag vet,hua.
Tyvärr är risken större än störst att vi inom ett dygn ligger i bingen allihopa efter att ha badat i kräk och inte kan låta bli att gosa och pussa på sjuklingen, och än värre, vistats på ett rekordfyllt barnakuten med allt vad baciller heter.
Jag hyllar läkarEN och sköterskorna på denna avdelning som sliter häcken av sig, dock skandal att det bara finns EN läkare under ett arbetspass, vilket gör att man måste sitta och vänta i timtal med sitt barn (allra helst med nyfödda som knappt har ett emunförsvar) i ett rum bland ett tjugotal andra barn med misstänkta svininfluensor, kräksjukor och diverse andra sjukdomar som härjar i dessa vintertider på att få bli undersökt. Åker man dit i tron om att barnet är sjukt men kanske ej så kan man iaf försäkra sig om att man kommer hem med 3 andra sjukor..
Ja, ja nu är det som det är och vi mår som vi gör.
Vi betar av illamåendet så har vi det gjort för ett tag framöver får vi hoppas.

Vi har iaf gjort ny musli då burken ekat tomt, för lite ork och aptit finns iaf kvar :)