Vad är klockan?
Ja, vad fan e klockan och vad är det för dag?
Nyss nästan hemkommen från Amerikat. Ett jäkla resande fram och tillbaka i tiden, man vet varken ut eller in, bak eller fram. Känns som om man går och trampar runt på gungande moln. Lite vingligt men Rätt skönt dock :)
Vi har rest från tokvärme till kyla och snö för att sedan hamna i öknen, man fattar ingenting och har dessutom svårt att förstå att två delstater som ligger en knapp timme från varandra har heeelt olika klimat??
Hur som haver då är vi iaf på svenska mark ooch har klarat av resans sista etapp på 14 flyftimmar..phu.
Redan då vi klev på planet från chicago kände vi oss halvt hemma då besättningen var svensk, äntligen!
Måste säga att svanska flygvärdinnor och suarts är bra mycket trevligare och serviceminde:ade än amerikanska.
Visst att dem alltid ska ligga steget före i utväcklingen, men come on, some good personality... pleaseeee!
Sista dagen i Las vegas spendera vi dels på skjutbana. Coolt men riktigt läbbigt då man kommer in i "butiken". Överallt hänger pistoler och gevär i alla dess slag. Helt sjukt, både för stora och små. Konstigt att folk skjuter ihjäl varandra där borta när man på närmsta vapenbutik kan gå in och peka ut ett vapen man vill ha.
Hur som helst så fick vi skjuta med valfri pistol vid vårat prickskytte. Jag sköt med en vanlig (?) polispistol, hjälp vilket tyck. Gällde att hålla fokus så inte pistolen sprang sin väg.
Marko provsköt en "kulspruta" och en "desert eagle".
Om det var tryck i min pickadoll så var det en ordentlig KNUFF i "eaglen".
Marko själv var inte beredd på hur stark den var förrän han tröck på avfyraren och fick ta ett par steg tillbaka pga av kraften. Läskigt men roligt var det. Inte direkt något man kan och får göra här hemma i Sverige när man känner för det. Självklart hade vi en instruktör med oss vilket Kändes tryggt. Han var väldigt nogrann med instruktioner och tillvägagångssätt, tack för det.
Var vi trötta och sega då vi kom dit var vi hyperexalterade då vi gick därifrån. Adrenalinkick till 1000.
Som minne fick vi ta med våra helt klart godkänna prickskyttetavlor. Dock blev dem kvar pga överbelastning av diverse packning..
På kvällen gick vi på en ny show vid namn "the blue moon group"...OBS! se ej!
Vi hade lika gärna kunnat kasta pengarna i sjön, tråkigt, men oj så amerikanskt. Vi konstaterade att man nog var tvungen att vara just amerikan för att förstå poängen.
Kvällen avslutades iaf med en riktigt bra och god middag innan vi kröp till sängs för att sedan flyga hemåt.
Här hemma försöker vi vänta ut dagen för att sedan få stänga ögonlocken, det riktigt svider i ögonen och yrar ordentligt invändigt. Fokus, fokus fokus.
Direkt då vi kom innanför dörren lämpade vi bara av grejerna för att sedan åka och hämta upp markos mamma med sambo som har kommit ner hit till sthlm pga att markos syster åkte in på SÖS igår fm då vattnet gick. Mao ska hon föda bebis antingen idag eler imorn,kul och grattis! Håller tummarna.
Det första Markos mamma skriker på sin finlandssvenska då vi kliver ur bilen är "Men ni är ju inte bruuuuna"...
Jaha, hej på dig oxå ;) (För vi har ju inte varit vakna i drygt 2 dygn och känner oss aaaasfräscha....verkligen." :)
Efter att jag hämtat våran andra bil som Blomman lånat då vi varit bortresta försökte jag fånga någon timme ute i solen på fm men hann inte mer än lägga huvudet på madrassen innan den svara gardinen började firas ner. Upp och hoppa, inte sova!
I den allra högsta trötthetens lag pina jag mig själv till att börja baka. Så det blev mitt bröd och musli.
Därefter packa jag upp all vår packning, diska och tvättade.
Nu sitter jag här och blinkar som om jag hade grus i ögonen.
Nä, måste nog ta en liten prommis, sen blir det middag och GODNATT.
ZzZzZz....
Nyss nästan hemkommen från Amerikat. Ett jäkla resande fram och tillbaka i tiden, man vet varken ut eller in, bak eller fram. Känns som om man går och trampar runt på gungande moln. Lite vingligt men Rätt skönt dock :)
Vi har rest från tokvärme till kyla och snö för att sedan hamna i öknen, man fattar ingenting och har dessutom svårt att förstå att två delstater som ligger en knapp timme från varandra har heeelt olika klimat??
Hur som haver då är vi iaf på svenska mark ooch har klarat av resans sista etapp på 14 flyftimmar..phu.
Redan då vi klev på planet från chicago kände vi oss halvt hemma då besättningen var svensk, äntligen!
Måste säga att svanska flygvärdinnor och suarts är bra mycket trevligare och serviceminde:ade än amerikanska.
Visst att dem alltid ska ligga steget före i utväcklingen, men come on, some good personality... pleaseeee!
Sista dagen i Las vegas spendera vi dels på skjutbana. Coolt men riktigt läbbigt då man kommer in i "butiken". Överallt hänger pistoler och gevär i alla dess slag. Helt sjukt, både för stora och små. Konstigt att folk skjuter ihjäl varandra där borta när man på närmsta vapenbutik kan gå in och peka ut ett vapen man vill ha.
Hur som helst så fick vi skjuta med valfri pistol vid vårat prickskytte. Jag sköt med en vanlig (?) polispistol, hjälp vilket tyck. Gällde att hålla fokus så inte pistolen sprang sin väg.
Marko provsköt en "kulspruta" och en "desert eagle".
Om det var tryck i min pickadoll så var det en ordentlig KNUFF i "eaglen".
Marko själv var inte beredd på hur stark den var förrän han tröck på avfyraren och fick ta ett par steg tillbaka pga av kraften. Läskigt men roligt var det. Inte direkt något man kan och får göra här hemma i Sverige när man känner för det. Självklart hade vi en instruktör med oss vilket Kändes tryggt. Han var väldigt nogrann med instruktioner och tillvägagångssätt, tack för det.
Var vi trötta och sega då vi kom dit var vi hyperexalterade då vi gick därifrån. Adrenalinkick till 1000.
Som minne fick vi ta med våra helt klart godkänna prickskyttetavlor. Dock blev dem kvar pga överbelastning av diverse packning..
På kvällen gick vi på en ny show vid namn "the blue moon group"...OBS! se ej!
Vi hade lika gärna kunnat kasta pengarna i sjön, tråkigt, men oj så amerikanskt. Vi konstaterade att man nog var tvungen att vara just amerikan för att förstå poängen.
Kvällen avslutades iaf med en riktigt bra och god middag innan vi kröp till sängs för att sedan flyga hemåt.
Här hemma försöker vi vänta ut dagen för att sedan få stänga ögonlocken, det riktigt svider i ögonen och yrar ordentligt invändigt. Fokus, fokus fokus.
Direkt då vi kom innanför dörren lämpade vi bara av grejerna för att sedan åka och hämta upp markos mamma med sambo som har kommit ner hit till sthlm pga att markos syster åkte in på SÖS igår fm då vattnet gick. Mao ska hon föda bebis antingen idag eler imorn,kul och grattis! Håller tummarna.
Det första Markos mamma skriker på sin finlandssvenska då vi kliver ur bilen är "Men ni är ju inte bruuuuna"...
Jaha, hej på dig oxå ;) (För vi har ju inte varit vakna i drygt 2 dygn och känner oss aaaasfräscha....verkligen." :)
Efter att jag hämtat våran andra bil som Blomman lånat då vi varit bortresta försökte jag fånga någon timme ute i solen på fm men hann inte mer än lägga huvudet på madrassen innan den svara gardinen började firas ner. Upp och hoppa, inte sova!
I den allra högsta trötthetens lag pina jag mig själv till att börja baka. Så det blev mitt bröd och musli.
Därefter packa jag upp all vår packning, diska och tvättade.
Nu sitter jag här och blinkar som om jag hade grus i ögonen.
Nä, måste nog ta en liten prommis, sen blir det middag och GODNATT.
ZzZzZz....
Kommentarer
Postat av: Anonym
Välkommna hem!!!
Verkar ju som att ni har haft en fantastis semester.
Hoppas att vi ses snart.
Många kramar Lina
Trackback