wgard

Direkt efter Markos gigg på åland drog vi till arlanda för att sätta oss på flyget som skulle ta oss till Nice och för att därifrån ta oss vidare ner till Alassio/Italien.
Tidig morgon anländer vi till ett stilla Arlanda. Vi checkar in, strosar lite, jag köper mig en the och marko går för att inhandla lite sista-minuten-kalsonger och strumpor...
Helt plötsligt är han borta och jag får lite panik då jag ser att klockan springer iväg.
Jag får syn på honom och försöker förklara att det är lite brådis.
Trött och yr fumlar han in i butiken mitt imot då jag mer eller mindre skriker "Hallå,det är typ 15min tills planet ska lyfta!"
Han rusar snabbt övert ill boarding-tavlan som står typ 100m därifrån.
Var han inte vaken innan så blev han det nu. "boarding closed" Panik! Nu vart det fart på gubben :D.
I tron om att våran semester skulle sluta innan den ens hade börjat kunde vi pusta ut då vi väl kom fram till vår gate...kön fanns kvar.
Resan upp i luften gick bra, vi hade redan börjat fantisera och planera alla goda matupplevelser och lugnet vi skulle få uppleva där nere i Italien.
När hjulen slog i backen letade vi oss vidare till Avis där vi skulle hyra en bil för att kunna ta oss vidare. Det gick smärtfritt.
Med vår lilla Ford puttrade vi ut på vägarna....och här började stressen på nytt..
Galna Italienare skrek, tuta och hött med näven då vi förtvivlat försökte lokalisera oss ut genom stan och vidare upp och ned för bergen.

Vyerna var fantastiska...inte ville vi köra förbi dem i ett svep bara... :)

Vi behöll lugnet någorlunda och kom till sist fram till våran destination: Alassio.
Hungriga som gamar cheka vi in på vårat 4-stjärna hotell...och vore det inte för de 4 stjärnorna så hade vi nog gissat på
2-stjärnigt.
Helltäckningsmatta, 15-tums-tv, galler för fönstrena och med en utsikt mot hotellets fläktsystem...Grazi!
"Vart fan tog havsutsikten vägen !?"
Ja, ja nu skulle vi ju iaf få god mat.
Den var godkänt, jag tog en tonfisksallad och Marko en Frute di mare, vi var helt ok nöjda. Vi varken sköt i taket eller grimaserade.
Drypande av svett gick vi ner till våran strandremsa (alla hotell som låg längst stranden hade sin egna lilla privata strand, skönt tänkte vi!) för att fråga om det fanns några lediga solstolar.
Visst fanns det de, vi skulle bara gå upp till receptionen för att boka och få med oss ett kvitto......på 45euro /dag!!!!!!
Här försvann våran semesterglädje....eller iaf Markos..kul..

Efter att vi smällt solstolincidenten gjorde vi oss iordning för middag.
Shoppinggatan var lång och miljön var exakt som våran gamla stan.



Lakanen vädrade dem på streck utanför fönstrena, precis som på film... mysigt värre.

Miljön var allt annat än lugn och behaglig.
Vi kom dit en Söndag och det visade sig att hela italiens befolkning tydligen gärna tar sig till just Alassio för lite semester...ja men såklart!
Vi hade hoppats på middag med skön ljuv musik med lite tända ljus...
Här bjöds det istället på höljudd italienska, springandes barn bland borden, lite längre bord ljöd musiken från en bar och mitt iallt hade även några svenska familjer hittat hit oxå, så några smygfoton blixtrade även till..
Som tur var hade vi bara 2 såna här dagar annars var det helt ok.

Den störtsa upplevelsen vi fick var iaf då vi betsämde oss för att ta oss upp i bergen (vi hade blivit rekommenderade) för att käka middag. Ingen av oss hade i våra vildaste fantasier kunnat ana att det verkligen var UPPE I BERGEN. Utsikten fick oss bli helt knäpptysta och tagna. Vilken utsikt!



Högst där uppe fanns en liten restaurang som ägdes av en lite 73-årig dam..inte ett ord engelska så vi körde teckenspråket.. :)

Under kvällen bjöds vi på Italiens specialiteter, hör och häpna: 16 rätter!!!
Jag var smart nog och tackade nej till det som jag inte tyckte lockade så mkt.
Dock var den hemmagjorda raviolin helt ok.

Marko däremot smakade allt och blev därefter så mätt som man troligtvis blir efter 16 rätter.
Till dessa rätter fick vi 2 flaskor vin. Jag kan säga att 1 räckte gott och väl.
Mellan för/varm och efterrätterna fick man göra en bensträckare och ta lite luft på gården.
Lite lätt lulliga blickade vi ut över dalen och undra vad flaskan igentligen innehöll.

För allt detta fick vi pröjsa 40euro, löjligt!
Marko lämna det dubbla.
Servitören försökte förklara att det bara kosta 40 och inte 80 och Marko försökte tillbaka förklara att det var hans dricks. När det väl gick fram blev han gladare än gladast! Kul att se.

Sista dagen fann vi restaurangen vi letat efter. Den hade en stjärna i michelin-guiden. Grattis tänkte vi.
Redan vid entren märkte man standardskillnaden. Här kunde man inte bara kliva på hur som helst, utan här fick man plinga på dörren för att sen bli inbjuden. Dem lotsade oss till en liten väntsal med gigantiska fotöljer. Där blev vi placerade med menyer i handen för att sedan få en välbehövlig förklaring om vad de ihopkomponerde menyerna innebar. Efter att vi gjort vårat val fick vi ta plats inne i matsalen, ÄNLIGEN!
Tända ljus, lugn musik , god mat och ett FANTASTISKT vin.
Även om det var 9 rätter så var portionerna i minsta laget...typ äggkoppsformat.
Hur som helst var vi nöjda med kvällen.
På väg hem beslutar vi oss för att ta en annan väg hem..... jaha ja. Det är här alla populära rstaturanger ligger...SÅKLART!

Vi fick iaf 5 SOLIGA dagar, lite kaos, mkt bad och mkt skratt.
Så i det stora hela var det en bra semester.

Nu väntar Detox på hemmaplan :P