wgard

Helgen som var bestod av fokus, kontroll, insikt och förståelse.

Jag och my var på en kurs med blandade utgångspunkter. Vi fick bemöta prövningar inom självinsikt, avslappning, andning, terapi och meditation. Allt i ett.

Kursen utgår från en 12-stegstrappa.
Denna helg kretsade kring steg 4-7...vilket innebar att jag mer eller mindre hoppade in i något utan att veta vad egentligen innebar? och risken att förstå resultatet av saker kunde bli lite luddigt.. men men.

På vägen dit hade jag fått mig en snabbförklaring av My vad steg 1-3 handlade om som hon i sin tur fått förklarad av Gregers (som ligger bakom hela våran medverkan ikursen).
Vi blev lite lätt förvaranade från föregående dags möte med gregers att "kulturchock" var något som vi skulle göra oss förberedda på. Okej tänkte vi och lät tankarna flöda kring hur en "trans" skulle påverka oss i helgen osv.
Den tanken var rolig så länge den hölls på distans.

När vi väl stod utan för "studion" som kursen skulle hållas i blev det lite mer påtagligt...men inte på direkten.
Lokalen var skönt öppen, såg nästan ut som en fotostudio eller en danslokal. Alla hade rullat ut sina yogamattor på golvet och alla var så där skönt säckigt klädda,I like!.
Personerna i fråga som höll i kursen var störtsköna! det var ett par från italien som kommer till sverige någongång om året för att lära ut nya metoder till olika terapeuter som i sin tur ska kunna utöva det på sina klienter som avslappningsteckniker.

Jag var lite nervös inför att kursen skulle hållas på engelska men det gick riktigt smärtfritt...att förstå iaf..
All andning, tankeverksamhet och fokusering INÅT i kroppen samt alla frågeställningar man skulle vända till sig själv gjorde att man omedvetet plockade fram sidor som man egentligen kanske inte alls velat plocka fram, sånt där jobbigt som man gärna lägger åt sidan för att sedan "glömma" bort. Dessvärre kommer sådant i kapp till slut ändå.

Känslor byttes ut av varandra. Jag var förvirrad och fråga my ofta: "vad är det som händer?"

Ena stunden låg jag och stirra i taket och tänkte "vad fan gör jag här?" och i andra blev jag så förvirrad och ledsen att tårar vattnades fram. Sen svängde det till igen och jag låg och kved av fniss i armvecket under andningsövningarna efter att fått skåda de som övat en del och ja...ehh...dem möte sin inre fiende/sitt kall...what ever..och därefter rent av skrek/ropade dem HÖGT av glädje, ilska, frustration, besvikelse,sorg och helleluljade sig i mun på varandra.
Alla dessa svängningar och upplevelser av känslor fick både mig och my att bli helt tomma efter två heldagars kurs bestående av övningar och insikt.

Båda två satt som två tomma kollin i bilen på väg hem.
Vi sa väl knappt hej då, mer titta på varann och lät blicken tala för sig.
Typ: .........................   ...............      ................... ses imorn...


En mycket speciell, givande, flummig och helt klart värd kurs.

Trot eller ej, men denna vecka har jag som seglat omkring på moln, lätt som en fjäder i kropp och själ, men rätt tung i huvudet dock.

Mina reaktioner under helgen fick jag veta berodde på att jag tillåtit mig själv att befinna mig i en "transformation=en förändring", jag hade tillåtit att inse vad som försigår i mig.. ja ungefär så.
Bättre än så går inte att förklara, måste upplevas!
Give it a try.