wgard

Juli, Gotland 2010

Dagen var kommen, vi skulle bege oss till Gotland, äntligen! My´s efterlängtade semester hade börjat och min...ja min fortsatte, men nu på ny destination.

Som två små flickor med alldeless för mkt ”plock-packning” anländer vi till Nynärhamns terminal kl 10.00och känner oss mer än lugna då båten inte ska lämna hamnen förrän 10.55. Vi kommer in i vänthallen och ser på infotavlan att färjan är försenad 40 min och ska då ”istället” avgå 10.40. Vadå 10.40?? Det skulle tydligen gått ut något sms till samtliga resenärer den 6 JUNI om att färjan ändrat rutt och att avgången skulle ske 10.00 som ordinarie tid istället. Hde vi fått sms? Såklart inte. En jävla tur för de som skulle meddela SAMTLIGA passagerare om den ändrade rutten att nu färjan var 40 min sen. Annars hade vi stått där och fått sett hur båten lämnat hamnen, utan oss!

Efter en 3 timmars rutt över östersjön med springande och skrikande barn som smällde bordsbrickan upp och ner i stolsryggen, mammor som stod med rumpor putandes in på vårat ”revir” då dem konverserade med varandra i gången och oj-ojade sig och skrattade lite sådär falskt till varandra samtidigt som dom bara tittar snällt på sina virrvarr till barn var vi trots allt på på gott humör där vi satt i våra ”vilostolar” och smaskade på våran medhavda matsäck. Väl på Gotländsk mark möts vi av en värme som är obeskrivlig, eller nej, den är äckligt tryckande varm och kvävande. Hade vi verkligen kommit rätt, till Gotland??
Höggravid med packning för många fler än för bara mig börjar våran vandring upp mot boendet.
Mögelhuset.

Drypande av svett välkomnar våran stuga oss med ett vackert utseende men dessdå värre lukt av unkenhet och just mögel.
Tänk er en sån här ”dressman”-kille till utseendet men med riktigt kass andedräkt, där har du vårat skyffe.

Mögel= panik

panik=sms:a Marko.

Sms:a Marko= nytt boende (trots att jag insistera.)

Nytt boende= hotell

Hotell= hotellfrukost

Hotellfrukost= semestern fulländad,räddad och vi är superglada.

Dag 1 bekantade vi oss med ja, huset, men också med byn.
Grym utsikt! 

Tiden gick fort och middagen blev av på Burmeister. Kommer ni håg mina fina svarta klackisar som jag skulle inviga... ja jag invigde dem... Kände mig fullkomligt bortkommen och hur fan skulle jag gå? Gick som jag skitit på mig och med extrem framvikt. Kände mig soom en sån där man kan se ibalnd på stan som går i på tok för höga klackar och stapplar fram. Detta resluterade inte enbart i en känsla av obekvämlighet utan också i en ömmande kissblåsa och ljumskar, samt irritation. Efter 1km slet jag av mig skorna och gick barfota. Mkt bättre. Maten var god men vad man inte förstod då jag bad om extra kyckling i min pasta vet jag inte? Lite skratt till Raw comedy clubs Peter Whalbäck och Cojo satte iaf punkt för denna kväll.

Dag 2 tog vi våran badpackning med solstolar och matsäck och begav oss till Tofta strand.

Nice strand med fin sand, klart och varmt vatten men KNÖKAD med folk! Mina planerade trosbyten mellan doppen (pga bakterierisken) försvann lika snabbt som jag tänkt tanken. Inga krångliga ombyten där du har ett space på dryga 1x1 kvm. Mosiga av solen blev kvällens middag bokad på ett "hett" ställe (sa man iaf..) vid namn Karma. Jo, stället var grymt men vart fan var allt folk?
Jag och My satt vackert ner och beställde våran mat medan vi kunde höra resterande Gotlands turister skratta och roa sig en gata upp på stora torgets (troligen) mer populära restauranger.Kvällen avslutades på Gotlands berömda glassbar med över 60 olika kulglass-sorter.

Dag 3 skulle vi ta oss till en ny strand, vi fick ännu en rekommendation om Snäck.

En badplats bara 30mins promenad från vårat hotell, och då behövde man verkligen inte gå fort..Gångbara skor var påtagna och stolarna hade vi bundit ihop med ett litet rep så man kunde bära dem som en handväska. My bar dem hängandes på axeln...och höften...till följd av blåmärken.
Jag vet inte hur långsamt långsamt är om man skulle knata denna sträcka på 30 min. Vi hade ett rätt hyfsat tempo och vi klockade en tid på 50min. Jo jag tackar ja. Vi fick iaf njuta av sol, bad och en fantastisk lunch innan vi tog BUSSEN tillbaka. Efter dusch, fix och My fått leka spöke bakom gardinen med sin ansiktsmask på,samt att jag konstaterat att magen är blivit tillräckligt stabil för att kunna ställa av en kopp på var det dax för den ständigt återkommande middagen.
 
Denna gång hade vi av en slump råkat passera en söt liten restaurang på hemvägen från bussen vid namn Trädgår´n.

FANTASTISK mat och mkt trevlig personal.
Utsikten kunde man inte heller klaga på.

Dag 4 blev det sol och bad på stranden Snäck igen, men denna gång tog vi cyklar.

Gu så praktiskt och vad skönt! En dag hade aldrig gått såhär fort som denna. Plötsligt var det dax för lunch igen och vi hamnade på samma hak som dagen innan och beställde den gudomliga räksalladen..igen.

Sen upp på cykeln för att trampa tillbaka längst med strandpromenaden med stup på ena sidan (på den sida som jag cyklade..). Tittade man ner möttes man av en stenig strandremsa och jag får en sjuk tanke som jag delger My där vi cyklar. -Tänk om jag vinglar till och far över kanten. Då kunde vi båda se i vår fanatsi hur jag krånglar mig upp bland stenröset, däcken är mer än böjda, kedjan hänger, naven stretar i olika riktningar och mina glajjer hänger på sne samtidigt som jag lite lätt snavande försöker finna balansen upp på benen och söker efter My med blicken uppöver för att då ”lugnande” ropa ”Iiiiiiinget kooooonstigt aaalls..”
Denna fantasi fick oss att vingla ordentligt där vi cyklade fram på gångvägen, högt i gapflabb.

Inge fall över stupet men en sväng förbi afterbeachen på Kallis för att få känna på lite puls och sjunga med till cover-bandet Marmelad innan vi hamna på hotellrummet. Men roligt hade vi.
Denna kvällsmiddag åts på Bolaget efter att ha kämpat och kippat efter andan i väntan på bord. Två totalt nonchalanta fula cigarr-rökande killar...män...nej..fjantar , ordagrant, röker in mig...ut mig...nej förpestar mig. Visst att jag är extremt känslig i vanliga fall mot cigarettrök men nu då jag dessutom är gravid är det värre än nånsin och ännu värre blir det så jag sitter i höjd med deras hängande arm med hand med cigarren rakt i ansiktet. Man kan inte byta hand då kanske istället för att vifta med en giftpinne i en gravid kvinnas ansikte?
Nej, jag tror på riktigt att dem gjorde det med flit för att just förpesta mig och få mig därifrån. Äckliga.
Maten var som vanligt god och lite glass på det så var det hopp i säng.

My somnade lika fort som alla andra kvällar och jag åkte på en spysession under natten. Synd på den goda glassen :( Vet inte varifrån det kom, men ut skulle det. Tror jag fått lite värmeslag och druckit dåligt.
Lika snabbt som det kom var det över och jag mådde ok och fick sova några timmar iaf.

Dag 5 och den sista blev en ren och skär shoppingdag. Å shopping blev det, utan dess like.
Påsar i påsar och vi var inte klara..

22 plagg, några smycken, smink och ett par skor senare lämnade vi affärerna för en räkmacka nere på Kallis.
Vi hyrde solstolar för dyra pengar men då vi ändå var i slösartagen så var det inge snack :) Vi hade kladdat in oss i sololja och tänkte härda ut de sista eftermiddagstimmarna i solen innan vi dagen efter skulle resa hem.

Även om klockan var sent så behövdes ett avsvalkande dopp.
Här, här stöter (vi) jag på den mest underliga människa jag mött tror jag. Inte nog med att folk pekar på en som om man vore en utomjording...nej, jag har bara en mage som putar ut...gravid kallas det ...hört talas om det förr kanske? Ja, det hade jag god lust att häva ur mig, men jag höll mig.

En som märkte att jag var gravid var just denna märkliga herre som kommer mot mig då vi är på vägen ut på piren. När vi står redo vid stegen som ska ta oss ner till vattnet kommer han fullt påklädd i skjorta och långbyxor fram. Han ser glad ut.
Han utbrister till mig: ”Å, du var mig en välsignad kvinna vill jag lova. Du bad om liv och du bär på liv!”
Eh...ja just d.
Skulle jag avslutat hans mening med "hallelulja!"??
Fattade ingenting men kommer tillslut ner i vattnet och får svalka kroppen och hinner fundera.
”Vad var det som hände?”

Jag å My skrattar och njuter det sista innan morgondagen möter oss med en hemfärd över havet tillbaka till Stockholm.
Världens bästa semester med världens bästa My.
Yeah,Pease out! ;)

Next year we´ll be back.