wgard

Hon gör verkligen allt för att få synas här på bloggen, och ja, hon har lyckats ännu en gång.
Har varit hemma hos My en del på sista tiden, som igår.
Medan My jobbade idag skulle jag snäll som jag är ta ut Skorpan på en morgonpromenad.

Den "oskyldiga damen"..

(Svårt att bli arg på en sådan skönhet trots allt..)

Allt går bra tills vi har kommit ungefär halvvägs. Hon går lös.
Ner för en liten slänt, där vi ska knalla uppför kommer en ägare med en kopplad större hund.
Jag är medveten om att Skorpan noga väljer ut vilka hon gillar och inte. Jag fick direkt en känsla av att det här var en sån hund som hon bestämt INTE gillar.
Jag kopplar henne och rätt som det är gör hon ett utfall samtidigt som jag rycker tillbaka henne...
Olyckligtvis hamnar mitt lillfinger mitt på själva kopplet i samband med draget och min annars väldigt korta men nu fina lite längre lillfingernagel bryts av bakåt på mitten.
Jag kvider till och tittar ner på fingret och ser hur nageln står rakt upp på hälften, i ren reaktion böjer jag tillbaka nageln och svär lite för mig själv. 
Samtidigt tänkte jag; "fan, jag skulle låtit den stå kvar bakåt och skicka en bild till My".
Jag ställer mig och testar för att se om nageln är så pass lös att den går att vicka tillbaka...men jag låter bli.
Jag drog iaf iväg dessa två bilder till Skorpans nu säkert så nöjda matte.

Aj!

Det vita strecket  är där nageln veks bakåt..

Aj, aj!


Men sen så slog det mig.
Vad är en knäckt lillfingernagel mot en födsel?..