wgard

Å så blev det ett längre uppehåll från bloggen iaf...blir lite besviken på mig själv, men just nu tryter både ork och motivation titt som tätt. Den mesta energi som finns har gått åt till jobb.

Snart är vi i mål med PT-kampen, ynka 2,5 veckor kvar!!
Marko börjar se hamburgare och pilsnerflaskor sväva framför ögonen..
Dock tror jag att frestelsen är större än det egentliga behovet, lär visa sig.
Tror ändå att han efter dessa 10v kommer ha en lite ny syn på vad god kosthållning och lagom träningsdos kan göra med kropp och hälsa.

Här får ni tjuvkika lite på hur han ligger till. Vi ligger bra till.

V1. Invägningen-Slapp och otränad...men solbränd.


V6. Rätt stilig och slank, 9kilo lättare och 10cm smalare runt midljan :)


Då vi äntligen fått bort det mesta av kaggen återstår mest lite "finlir" de sista veckorna, få fram lite mer linjer och muskeldefinition. Hårt slit och bra upplägg lönar sig. Inte sant?

I´ll be back!

Igår blev det en massa avbok på jobbet så min jobbdag varade inte allt för länge.
En god och välbehövlig frukost kollade jag lite skidor för att sen åka med Marko in till stan för lite ärenden.
På vägen hem besökte vi Fille på cafet. Där blev det en lunch och en halv Mega-muffin äpple/kanel var, mkt god!
Vidare stannade vi till för att handla middag och jag plockade på mig "skönhets"artiklar för att göra ett eget litet hemmaspa då vi kom hem. Väl hemma tog jag, nisse och hugo en promenad i solen,SÅÅ skönt. Därefter blev det nagelfilning framför tv:n samt ögon och fransfärgning :)

Mkt vacker...haha,

Under tiden färgen i fejjan verkade tappa jag upp ett bad i jacuzzin.
Vattnet såg helt nerkissat ut då jag hällde i ett örtsalt som var neån-gult. Stank tant-parfym i hela rummet oxå.

Tur att poolen ligger precis längs med balkongdörren. Den fick stå på vid gavel medan jag låg och plaska i det tok-varma vattnet, mkt skönt!


Även idag väntar en liten hälso-inspirerad dag då jag är ledig. Först blir det besök hos frissan och därefter en tur ut i längdspåret med kusin vitamin. Matsäcken åker med så det blir Mysigt värre.

Ha en bra dag!

Idag 8/3-10 gick mamma och pappas lilla Nisse bort.
Han blev bara 5 år gammal.
Helt plötsligt gick han från att ha varit lilla kaxiga, piggaste och busigaste killen till att bli alldeless tom i blicken. Med både tappad aptit och törst försvann också livsglädjen. En normalbyggd kisse blev skin och ben på nolltid. Vad hände?

Jag var där i Lördags och han var så liten och ynklig, keligare än nånsin. Han gav mig blickar som han aldrig gett mig förr, precis som om han ville säga nåt. Även om jag inte varit ute hos mamma och pappa allt för ofta sen jag flyttade ut till värmdö så var det som han verkligen visste vem jag var, han visste att jag bott där med dem tidigare för länge sen, att jag en gång legat och kelat med honom och att vi delat säng. När jag åkte hem i Lördags kom han nersläntrandes från trappen, mjauandes och strök sig kring mig. Precis som om han ville ta farväl.

Nu är vår älskade lilla kelgris och föredetta energiknippe i himlen.
Vi kommer sakna dig Nisse, för alltid.

Sov gott.
Puss och kel.

Nu ska jag döda myten för alla er som tror att kändisar lever glamour-liv.
Lyssna på det här.
Marko säger att han ska ha en spelning på Silja Line.
Jag tänker: "Å va trevligt,härligt med en kryssning, god mat, skön livemusik och bara softa".

Inte nog med att typ 50 båtar sitter fast ute på östersjön pga av svår ischock.

(Är detta havet, månen eller en landsväg?)

Vi kommer iväg 2 timmar sent. Bandet innan Marko och hans körtjej håller på att sound-checka i en evighet. Våra planer om en lugn och skön middag före deras gigg börjar gå i stöpet... :(, jag är vrålhungrig!
När vi sitter och väntar och väntar och åter väntar kommer några vakter och berättar att det kan bli lite stökigt på denna kryss då 700 av passagerarna är 18-23-åringar. Marko räknar med enkel matte..."dem var 8 bast då jag gjorde debut.." Mkt riktigt. Resterande 1200 passagerare är barnfamiljer....jippi..
Marko och Sanna får tillslut göra sitt soundcheck och vi beger oss till A la carten för att avnjuta en middag...dock inte i lugn och ro. Här blir jag påmind om att jag inte åkt på kryss med "arbetande" pojkvän utan med Markoolio. "Ey Markoolio" hörde man var tredje sekund. Vi blir självklart placerade ut med gången på restaurangen så att barnfamiljer lätt kan luta sig över räcket och konstatera att det faktiskt är Markoolio som sitter där och äter. Lite fotning och autografskrivande över mig hann han oxå med mellan tuggorna...charmigt..

Så min kryss som skulle bli lugn och skön blev verkligen bara LUGN,inte skön, lugn och tråkig. 
Resten av resan blev av i hytten...kul-verkligen jättekul. En yta på typ 15kvadratmeter, panik!
Dessutom blev även vi såklart fast ute på Östersjön på vägen hem. Vi skrek verkligen av lycka..eller inte.
En 24-timmars kryssning blev en dryg 48-timmars. Fy fan för att sitta i cell... jag skulle krevera.
Så jag ska aldrig göra ett så pass olagligt brott att jag måste avtjäna mitt liv i en cell, never ever. Jag ska heller aldrig bli Känd. Känd=fången.

P.s Lite sarkasm i det hela men dock mkt sanning.
Bitter? -Nej jag är inte bitter.. ;)
D.s

Ja, nu jäklar har jag funnit inspiration till tusen. Har typ sjuhundraåttioelva projekt på g. Nu börjar det bli så mkt jag vill och har möjlighet till att göra att jag inte riktigt vet vart jag ska börja.. Men snart så har jag tråklat ut en ände där jag kan sätta igång, och vänta ska ni få se :)

Dagen har varit riktigt lugn då vi inte har så mkt på jobbet under denna vecka. Det är ju sportlov serrni så då förflyttar sig ALLA saltisbor till Åre för att åka skidor med sina familjer. Helt sjukt. Men att jobba i saltis är som att säsongsjobba på mallis typ. Helt plötsligt är alla borta eller så är alla där? Jättekonstigt.

Jag och Marko var och tränade vilket gick över förväntningarna bra, för MIN del, marko var ihärdig som vanligt....känns som riktigt ombytta roller nu. Han har till och med börjat tänka på vad han stoppar i munnen. Han har börjat insett att bra kosthållning och lite motion ger resultat. Både formen och styrkan börjar ta sig.

Nu klarar han dips på egen hand, impad? japp!

Efter träning blir man rätt urlakad och hungern kryper inpå. Hur som så ska mat i kistan efter träning. Vi åkte till ett lunchställe här intill. Dagens skulle vara Pytt med rödbetor, "gott" tänkte vi.
Jag kan sätta 1000 spänn på att den pytten stått i värmeskåp sen 7 på morgonen. Jisus va torr!! Varje tugga man tog fatsnade i gomen. Potatisen och morötterna var som russin och köttet var som små tegelbitar, förutom korvbitarna, dem var som överkokt pasta. Marko klaga och fick in en kasslergratäng istället som var mkt bättre. Som tur var hade jag kompletterat med en god räkmacka i förväg (var sjukt sugen på räkor) så jag klarade mig trots rutten mat på tallriken. Nä, fy för skåpvärmd mat.
Tackar vet jag hembakat. :)


Mumma!

..Vad är det?...Precis så känner jag då jag numera gång på gång hela tiden gör tappra försök att ta mig till gymmet.
Igår gjorde jag ytterligare ett. Jag hade bestämt mig. Jag klädde på mig springbrallorna, hårbandet och en huvtröja, springskorna var nerpackade och jag var på väg.


(Jag fick känna mig sportig iaf..)

Jag tänkte att jag först skulle handla middagen för att sen ställa kassarna i bilen under tiden som jag tränade. Då kunde jag snabbt sen kunna åka hem direkt efter. Så jag sprang snabbt in på Sabis som ligger vägg i vägg med gymmet, rådde åt mig mina varor, betalade och kom ut 10 min senare. Mina planer var som bortblåsta..."hade jag verkligen på riktigt ens tänkt de där tankarna som jag gjort innan jag gick in på Sabis?" började jag tänka för mig själv.
För allt jag gjorde var att jag handlade...kom ut...tittade på gymmet...åkte hem.

När det händer grejer i kroppen verkar det även hända grejer i knoppen ;).