wgard

Ja, hur tusan går det för mig?
Ett projekt där tankar ska hållas isär men ändå kombineras. En rejäl hjärngympa med övningar är vad mina promenader nu mera nestår av pga av ont bäcken och ömma fogar.
För det första har jag fått korta ner mina promenadsträckorna ordentligt nu. Tråkigt men sant.
När man äntligen trodde man var på g kommer bakslaget...slår ju aldrig fel lixom. Man är ju dum om man tror att man ska komma undan smärtfritt, det har jag lärt mig med åren, big time :)

För er som kanske har liknande problem med bäcken och fogar så kan detta vara tänkvärt och kanske fungerar det här små tipsen för er också?! Lite bökigt är det kanske att kunna fokucera på alla övningar på en och samma gång, men nödvändigt om man vill kunna gå en liten sväng med vagnen i naturen,utan smärta.

Fokus på övningarna. Låt inte takarna sväva iväg..




Promenad med procedur (övningar).

Innan jag ger mig iväg drar jag för det första åt stödbältet ordentligt för att försöka motverka att bäckenet är allt för instabilt. Jagmåste också korta ner på steglängden och farten och på så vis ta mig fram i myrsteg och snigelfart för att det inte ska slita för mkt i fogarna. Halvkul men ett måste numera..
När jag sätter mina fötter utanför dörren börjar det riktiga tankejobbet.
Bak med axlarna för att jobba på hållningen, tippa fram bäckenet för att motverka allt för stor svank, hålla in magen på ett sätt så att man har en spänning utan att det ska vara jobbigt för andningen- detta för att ha en så stark bål och stabilisera upp ryggen så mkt som möjligt. Som grädden på mosen försöker jag ha en så liten rörelse som möjligt på höfterna för att få så litet svängrum mellan alla lösa leder och ligament. För er som känner att ni har utrymme att klämma in en övning till i hjärnan samtidigt som ni går så kan man försöka jobba på att dra upp bäckenbotten i kombination med övningen där du drar in magen. Dessa två övningar brukar hjälpa varandra och kommer så småning om att jobba ihop automatiskt bara genom att aktivera det ena.
Att gå korta promenader och fokucera på dessa övningar gör att jag kan undvika smärta.
Om det är roligt? svar nej, men detta gör att jag och Moa får komma ut lite iaf. Frisk luft dör ingen av.
Testa!

Många undrar säkert om det är värt ett så "stort projekt" för att ta sig ut på en fjuttig promenad, men ja, det är det, för mig. Jag har i alla mina år varit en aktiv tjej som rent av älskar att röra på mig och då det kommer dagar när kroppen protesterar finns det oftast olika alternativ för att lösa problemet. Jag går inte den lätta vägen där man rycker på axlarna, blundar för möjligheter och bara accepterar något utan att försöka finna alternativa lösningar. Självklart används enbart det alternativa lösningarna om det ger ett resultat där problemet inte förvärras. 

Mina promenaderna utförs inte i syfte för att gå ner i vikt, för det behöver jag inte. Däremot är syreutbytet viktigt, framförallt för Moa.
Nu blir det till att ligga med benen i högläge. Pronto.
Jo, jag kan faktiskt också vila och ta det lugnt ;), även om det inte är något jag jublar över, men jag vet att även det behövs.

Gäller bara att hitta en bra balans mellan det roliga (aktivitet) och mindre roliga (vila) för att må bra i sinnet. Lagom är bäst.

Snälla bäcken och fogsmärta, försvinn!