Egentid och comeback
Egentid som mamma 24/7 anser jag vara ett bra knep för att få tid till sånt man själv tycker om att göra och helt enkelt inte får till att ägna sig åt då bebis kräver uppmärksamhet och stimulans non stop.
På Gran canaria gjorde jag så då jag kände att jag behövde. Det var även här som jag återupptog min träning som jag saknat en del. En liten comeback. Det var inga planerade pass utan fick bli sånt som jag kände för och som passade för dagen. Så fyra dagar där nere hade jag en timme för mig själv där jag stack ner till hotellets gym, morgonpromenerade eller stack ut på en springtur.
Promenad:
Promenera har jag gjort sedan Moa föddes men på Canaria var första gången utan att ha speciella känningar i rygg och bäcken, och promenera kunde jag även göra trots Moas närvaro, i vagnen. Så 2 morgnar gick vi längst med vattnet, mest för att "känna av" kroppen att komma igång och känna lite harmoni.
Löpningen:
Då kroppen kändes helt reko gav jag mig ut på lite löpning en dag. Detta var mina första löpsteg på drygt 9 månader, befrielse? yes! Lätt som en fjäder? nope.
Det här var även första gången som jag jobbade upp en puls och blev svettig sedan förlossningen, tanken var "knip-upp-in" och sen flöt jag (hyfsat) fram, även om flåset var lite väl betyngande så var det skönt, riktigt jäkla skönt att kunna bära upp sin egen kropp utan smärta eller obehag. Dock skvallrade mina barma vader och lår direkt efter turen om en betydligt värre känsla kommande dag(ar), hade mer eller mindre glömt hur det var att ha träningsvärk, tur man gillar den :).
Styrka:
Styrkepasset skulle egentligen varit ett simpass i poolen men en ouppvärmd sådan fick mig att vända på klacken bara efter ett tådopp och knalla ner till hotellets (inte allt för hypade..) gym med heltäckningsmatta, inga speglar, ingen musik och ett fåtal maskiner..istället. Även om utbudet i lokalen
(rummet) var i minsta laget var bara känslan av att äntligen kunna lyfta och träna musklerna på ett gym igen lättande.
Jag är på g och känner mig motiverad för återuppbyggnad.
På Gran canaria gjorde jag så då jag kände att jag behövde. Det var även här som jag återupptog min träning som jag saknat en del. En liten comeback. Det var inga planerade pass utan fick bli sånt som jag kände för och som passade för dagen. Så fyra dagar där nere hade jag en timme för mig själv där jag stack ner till hotellets gym, morgonpromenerade eller stack ut på en springtur.
Promenad:
Promenera har jag gjort sedan Moa föddes men på Canaria var första gången utan att ha speciella känningar i rygg och bäcken, och promenera kunde jag även göra trots Moas närvaro, i vagnen. Så 2 morgnar gick vi längst med vattnet, mest för att "känna av" kroppen att komma igång och känna lite harmoni.
Löpningen:
Då kroppen kändes helt reko gav jag mig ut på lite löpning en dag. Detta var mina första löpsteg på drygt 9 månader, befrielse? yes! Lätt som en fjäder? nope.
Det här var även första gången som jag jobbade upp en puls och blev svettig sedan förlossningen, tanken var "knip-upp-in" och sen flöt jag (hyfsat) fram, även om flåset var lite väl betyngande så var det skönt, riktigt jäkla skönt att kunna bära upp sin egen kropp utan smärta eller obehag. Dock skvallrade mina barma vader och lår direkt efter turen om en betydligt värre känsla kommande dag(ar), hade mer eller mindre glömt hur det var att ha träningsvärk, tur man gillar den :).
Styrka:
Styrkepasset skulle egentligen varit ett simpass i poolen men en ouppvärmd sådan fick mig att vända på klacken bara efter ett tådopp och knalla ner till hotellets (inte allt för hypade..) gym med heltäckningsmatta, inga speglar, ingen musik och ett fåtal maskiner..istället. Även om utbudet i lokalen
(rummet) var i minsta laget var bara känslan av att äntligen kunna lyfta och träna musklerna på ett gym igen lättande.
Jag är på g och känner mig motiverad för återuppbyggnad.
Kommentarer
Postat av: Johanna
Vilken otroligt fin bild på dig! :)
Postat av: Jessica
Tack :)
Trackback
