wgard

Fått dille på choklad. Kort och gott.
Tar jag en bit, blir det två bitar som blir till tre bitar...sen är det kört!
Jag har aldrig varit sockertorsk, snarare haft svårt för sliskigt och sött men ibland, ibland som just nu händer nåt, måste få en total hormonrubbning eller nåt som inte har hejd på sockersuget (som egentligen inte ens existerar, jisus). Jag är bra på att motstå men nu ger jag för en gångs skull efter.
Ååå min skapare vaaaaad gott det är då, extra gott de gångerna detta inträffar.


Det komiska i det hela är att trots detta enorma chokladätande så ger det mig en positiv effekt, jag växer. "Nähe!?" tänker ni.
Jo, det gör jag. :)
"Klart man "växer" om man äter en massa skit som socker" tänker ni.
Och ja, det har ni rätt i. MEN, men men men, jag växer trot eller ej muskelmässigt. 
Min kropp har en förmåga att ligga på sparlåga en längre tid för att sen bara MÅSTE ha något, som nu socker/kakao/koffein, för att muskelcellerna ska få sig en ordentlig kick. Jag har varit med om det förr så egentligen är det inget nytt, men ändå blir jag lika facinerande varje gång det händer då jag känner hur kroppen bara "suger" åt sig och omvandlar på studs.
En skön känsla att känna sin kropp så pass väl att den kan tala till en, då den på riktigt säger åt en vad som behövs.

Ikväll behövde den choklad, i mängder. :)


Lyssna på kroppen, då den talar sanning såklart ;)