I skrivartakter
Idag bjuder jag på 3 inlägg!
Kors i taket ;)
Må gott!
Kors i taket ;)
Må gott!
Barndoms-minnen
Efter vårat enorma arbete igår kväll blev det en efterlängtad barndomsrätt till middag.
ÄRTSOPPA MED PANNKAKOR!!
Under alla mina rensningar hit och dit gjorde jag hemmagjord ärtsoppa.
Hur lätt och hur GOTT som helst.
Sköter sig nästan helt själv på spisen.
Har ni inte provat, gör det!
Det tar lite tid, men väl värt att vänta på.
En klick senap och hårdbröd till gör susen. :)
Marko stod för pankisarna och jag riktigt njöt av dem med en klick grädde, sylt och färska bär på.
Mumma. Mer Pankisar åt folket!
Idag drar vi till Kolmården för att vara med på invigningen och fira lite Valborg!
Trevlig Valborg allihopa!
ÄRTSOPPA MED PANNKAKOR!!
Under alla mina rensningar hit och dit gjorde jag hemmagjord ärtsoppa.
Hur lätt och hur GOTT som helst.
Sköter sig nästan helt själv på spisen.
Har ni inte provat, gör det!
Det tar lite tid, men väl värt att vänta på.
En klick senap och hårdbröd till gör susen. :)
Marko stod för pankisarna och jag riktigt njöt av dem med en klick grädde, sylt och färska bär på.
Mumma. Mer Pankisar åt folket!
Idag drar vi till Kolmården för att vara med på invigningen och fira lite Valborg!
Trevlig Valborg allihopa!
I Fixartagen.
Skulle skrivit inlägg igår men klockan drog iväg så därför kompenserar jag upp lite idag med fler inläg. Deal!?
Igår var jag ledig från jobbet så jag och Marko drog in till stan för att kolLa runt lite. Vi har så myckert ideer om vårfixning med hus och trädgård, och shit vad roligt det är. När man väl satt igång projekt finns ingen hejd.
Det börjades iaf med att jag köpte mina första mammakläder, finns riktigt fina såna! Ni får smakprov på dem lite senare.
Därefter åkte vi en sväng förbi Mys mamma för att kolla in hennes påbörjade trädgårdsland. Vi är ju själva enormt sugna på ett så vi ville hämta lite inspiration från någon kunnig. Så snart är även vi igång.
Det kommer bli nåt liknande i stil med hennes tror jag.
Olika partier med grusgång imellan. Vi måste även göra något fiffigt staket runt vårat då vi har mycket djur som springer här om nätterna. Det som bla kommer finnas i vårat land är: 1. Potaitis och morötter. 2. Sallad, räddisor,tomat och lök. 3. Örter och kryddor. 4. Jordgubbar, smultron och rabarber.
Det blir fint!
Då har jag nåt att gå å pyssla med under somarn oxå. Smart!
Jag kommer då också få enormt bra användning av mina nya fina trädgårdsredskap som jag fick av My i "examens"present. :)
Tack!!
Innan vi åkte vidare hem stannade vi till på bygg-ole och valde ut stenplattor som ska sättas på framsidan, äntligen kan man snart få bli kvitt allt grus som dras med innanför dörren.
Väl hemma igen fick vi någon knäpp.
Jag började rensa allt som fanns inne i huset.
Alla kläder åkte ur garderoben för storrensning ute på altanen (för så sjukt skönt väder det var!).
Sen dammades alla hyllor i byråer och garderober av.
Ihop-plock och rensning av skor och vinterjackor packades ner i stora kartonger, det slutade med 6 överfulla sådana som ska in i förrådet. 2 sopsäckar med kläder till mamma och en kasse till My, hoppas ni hittar något som passr. :)
Lövkrattning framför huset gjordes, hela altanen är tvättad med högtryckstvätt så nu är den som ny, gamla högar av papper och posthögar som legat och skräpat i veckor eldades upp ute i tunnan och köksskåpen rensades på diverse artiklar och dammades ur.
Även om vi hann med mycket igår finns så mycket mer som behövs göras innan allt är tipp topp, och ideerna bara sprutar. Nu är vi verkligen på gång, kul är det och det kommer bli så fint här i sommar!
Igår var jag ledig från jobbet så jag och Marko drog in till stan för att kolLa runt lite. Vi har så myckert ideer om vårfixning med hus och trädgård, och shit vad roligt det är. När man väl satt igång projekt finns ingen hejd.
Det börjades iaf med att jag köpte mina första mammakläder, finns riktigt fina såna! Ni får smakprov på dem lite senare.
Därefter åkte vi en sväng förbi Mys mamma för att kolla in hennes påbörjade trädgårdsland. Vi är ju själva enormt sugna på ett så vi ville hämta lite inspiration från någon kunnig. Så snart är även vi igång.
Det kommer bli nåt liknande i stil med hennes tror jag.
Olika partier med grusgång imellan. Vi måste även göra något fiffigt staket runt vårat då vi har mycket djur som springer här om nätterna. Det som bla kommer finnas i vårat land är: 1. Potaitis och morötter. 2. Sallad, räddisor,tomat och lök. 3. Örter och kryddor. 4. Jordgubbar, smultron och rabarber.
Det blir fint!
Då har jag nåt att gå å pyssla med under somarn oxå. Smart!
Jag kommer då också få enormt bra användning av mina nya fina trädgårdsredskap som jag fick av My i "examens"present. :)
Tack!!
Innan vi åkte vidare hem stannade vi till på bygg-ole och valde ut stenplattor som ska sättas på framsidan, äntligen kan man snart få bli kvitt allt grus som dras med innanför dörren.
Väl hemma igen fick vi någon knäpp.
Jag började rensa allt som fanns inne i huset.
Alla kläder åkte ur garderoben för storrensning ute på altanen (för så sjukt skönt väder det var!).
Sen dammades alla hyllor i byråer och garderober av.
Ihop-plock och rensning av skor och vinterjackor packades ner i stora kartonger, det slutade med 6 överfulla sådana som ska in i förrådet. 2 sopsäckar med kläder till mamma och en kasse till My, hoppas ni hittar något som passr. :)
Lövkrattning framför huset gjordes, hela altanen är tvättad med högtryckstvätt så nu är den som ny, gamla högar av papper och posthögar som legat och skräpat i veckor eldades upp ute i tunnan och köksskåpen rensades på diverse artiklar och dammades ur.
Även om vi hann med mycket igår finns så mycket mer som behövs göras innan allt är tipp topp, och ideerna bara sprutar. Nu är vi verkligen på gång, kul är det och det kommer bli så fint här i sommar!
Bred Plats, tack!
Imorse vaknade jag med en Marko i armhålan...
Höll på att dö av skratt då jag såg hur han riktigt borrat in huvudet i sidan på mig.
Var bara tvungen att ta kort.
Nu kanske jag kan få honom att förstå vad jag menar med att han gärna tar upp halva sängen i sömnen..
Bevis!
Höll på att dö av skratt då jag såg hur han riktigt borrat in huvudet i sidan på mig.
Var bara tvungen att ta kort.
Nu kanske jag kan få honom att förstå vad jag menar med att han gärna tar upp halva sängen i sömnen..
Bevis!
Löran (Varning för långt inlägg)
Nu ska ni få höra lite om min och Mysans förra helg.
Efter en tuff vecka med långa dagar på utbildningen hade vi sedan drygt en månad tillbaka bokat in en liten roadtrip upp till Sundsvall "Löran" där Mys familj har en sommarstuga.
En lugn och skön helg med frisk luft, natur och god mat.
Vi packade min lilla peguot full, 3 övernattningar hade lätt kunnat vara typ 7..
Med andra ord, vi hade packning så att det räckte och blev över.
Med baksätet proppat med väskor och diverse löst ihop-plock av kassar och påsar som inte fick plats i väskorna fick skorpan sitta i lilla "skrubben", bakluckan. Hon trivdes ganska bra där bak, hon satt i lagom höjd för att vila hakan på baksätets nackstöd. Dock var hon inte beredd på att taket var lite lågt så vi vid varje gupp fick hon sig en påminnelse i form av ett dunk i huvudet.. stackarn. Tur att hon låg ner nästan hela vägen.
Väl framme skulle procedurer med värme och vatten dras igång.
Det ska påpekas att denna sommarstuga ligger i en gamalt belägen "fiskarby" dit alla kommer på sommaren.
Vi var med andra ord alena i norllands vinternatt....även utan teckning på mobilen. Var det någon man behövde få tag på fick man knalla upp till Villa-området drygt 300 meter bort. Kändes tryggt om det skulle komma nån fuling..."ehh..vänta ett tag..måste bara...", nja tror inte det va.
Stugan var mysig med sån där "landet"-lukt och typ mulltoa, bortsett från att här använde man filter för att sen bränna upp skiten. jättepraktiskt och miljövänligt. Hitt om jag får säga mitt.
My hade gått igenom proceduren med mig ang alla saker som skulle göras då vi anlänt.
Jag skulle stå i köket och hålla koll på vattentanken inne i badrummet medans My sprang bort till brunnen ca 50 meter bort. För att komunicera med varandra fick vi öppna ett köksfönster att skrika genom. När hon vridit på vattnet skulle hon därefter skrika "ok?" varpå jag skulle svara "JA" eller "Nej" beroende på om det läckte vatten eller ej.. Som tur var fick jag skrika JA:)
Tystaden som låg över "Löran" var magisk.
Jag kände att detta var verkligen vad jag behövde...lugn och ro...
...ända tills dag två kom.
Vi skulle på Promenad.
Vi skulle till ett av grill-lägrena som låg en bit bort längst stranden/havet.
Där skulle det tydligen vara lä då det blåste bitande denna soliga dag..och det skulle inte vara allt för långt dit....sa man..
Eftersom att det inte skulle vara så långt dit tog vi först en skaplig promenad i ca 1 timme och 15 min för att sen knalla den "korta" biten till grillplatsen för att äta våra efterlängtade korv med bröd.
Det ska ni vet. Är det några som kan planera sina dagar efter käk så är det vi. Det är lixom dagens hallelulja moment. :D
Med var sin ryggsäck med mat och annan diverse packning begav vi oss vidare mot grillplatsen..
Jag hade innan först försäkrat mig om med My att det inte skulle vara så mycket snö på vägen så vi blev blöta innan vi ens kom fram.. "nej då det är ingen fara, det är bara lite här i början innan vi kommer ut på klipporna..." Bra tänkte jag.
Med ett ton snö i skorna efter drygt 500m och ett halvbra humör kände jag mig mer och mer tystlåten och höll full fokus på att sätta fötterna rätt på stenarna. Det var liiite mer snö än beräknat så vi gick som i leken "inte nudda mark" längst med stenröset.
Detta innebar höga långa kliv upp och ner, från sida till sida för att ta sig fram. Den ena "Vi ska bara runt den udden där..." blev till nästa udde som sen blev till nästa.
Ungefär halvvägs framme blickar jag upp mot ett mindre berg som My börjar bestiga..
"Aldrig" tänker jag. Hade tillräckligt sjå att lyfta foten en halv meter över marken innan ljumskar och diverse sener i bäckenområdet sa ifrån.
Själv väljer jag en annan mindre våghalsig väg upp för ett mindre högt block varpå mellanrummet mellan två stenar är lite för långt att ta sig emellan.
Jag håller tummarna på att det ska vara en hård snöskorpa däremellan som bär mig..det var ju såklart lite väl mycket att hoppas på en dag som denna.
Blöt upp till knäna svär jag högt. Möter en My som kommer flinandes och flämtandes upp för det lilla berget.
Hon förstår att mitt tålamod på denna "lilla" vistelse knappt längre är synligt.
Här gäller det att lätta på trycket..
"Det är lugnt jessica, snart ska vi grilla korv och värma oss i lä vid den öppna brasan.."
Hennes ord får mig att bli en aning lugnare och dem där korvarna som låg i ryggsäcken var mer än välkomna fram.
Framme:
Lä!? Vadå lä...
Kände hur min puls gick upp igen..
Mina tankar var allt annat än positiva nu. "Få igång en brasa i den här blåsten...tjena.."
I tankarna var jag redan på väg hem igen då my skrek, "Japp, då grillar vi!"
På nåt jäkla vänster hade hon lyckats få igång brasan på nolltid.
Tror det var nån övre makt som såg till att det gick vägen så snabbt med brasan, han/hon/den/det ville nog inte att hon skulle bli kvar ensam på "kalfjället". :)
Korven smakade mer än ljuvligt och vi kunde bjuda på ett leende mitt i allt elände.
Men vistelsen vid brasan varade inte länge förrän vi var på väg tillbaka hem igen. Kan ju säga såhär... det var inte direkt lä och då vi precis slagit oss ner gick solen i moln. Ha ha.
My fälde några tårar och jag frös.
Med skorna fulla med vatten som sippra mellan tårna vid varje steg och en frussenhet ända in i benmärgen varnade jag My för att det skulle gå snabbt hem. Så nu var det bara att ta rygg.
Mitt i min ivrighet att komma hem till värmen halkar jag på en stenj*vel.. Jag ramlar framlänges och åker ner med armar ända upp till överarmshöjd och ben ner till knävecken i snön. Mitt i min landningsposition befinner sig ett litet mindre buskträd i ögonhöjd.
Känner ilska, men här bryter vi båda ut i gapflabb efter ett helt sjukt äventyr..
En emotionell My och en Gravid klumpig Jessica. What a combo!
Observera att jag bundit en filt runt höften för att jag frös. Denna glider ständigt ner.
Efter en 3 timmars "promenad" når vi stugan mer än möra i kroppen.
Trots denna "helvetes"promenad skrattade jag så tårarna spruta.
Så My, du är förlåten.
Men nu väntar vi med såna där äventyr till bebis är ute :D
Resten av Löran-vistelsen präglades av långa samtal, god mat, LUGNET och 60-talsmusik.
Tack Mys för en underbar helg och oförglömliga minnen.
Efter en tuff vecka med långa dagar på utbildningen hade vi sedan drygt en månad tillbaka bokat in en liten roadtrip upp till Sundsvall "Löran" där Mys familj har en sommarstuga.
En lugn och skön helg med frisk luft, natur och god mat.
Vi packade min lilla peguot full, 3 övernattningar hade lätt kunnat vara typ 7..
Med andra ord, vi hade packning så att det räckte och blev över.
Med baksätet proppat med väskor och diverse löst ihop-plock av kassar och påsar som inte fick plats i väskorna fick skorpan sitta i lilla "skrubben", bakluckan. Hon trivdes ganska bra där bak, hon satt i lagom höjd för att vila hakan på baksätets nackstöd. Dock var hon inte beredd på att taket var lite lågt så vi vid varje gupp fick hon sig en påminnelse i form av ett dunk i huvudet.. stackarn. Tur att hon låg ner nästan hela vägen.
Väl framme skulle procedurer med värme och vatten dras igång.
Det ska påpekas att denna sommarstuga ligger i en gamalt belägen "fiskarby" dit alla kommer på sommaren.
Vi var med andra ord alena i norllands vinternatt....även utan teckning på mobilen. Var det någon man behövde få tag på fick man knalla upp till Villa-området drygt 300 meter bort. Kändes tryggt om det skulle komma nån fuling..."ehh..vänta ett tag..måste bara...", nja tror inte det va.
Stugan var mysig med sån där "landet"-lukt och typ mulltoa, bortsett från att här använde man filter för att sen bränna upp skiten. jättepraktiskt och miljövänligt. Hitt om jag får säga mitt.
My hade gått igenom proceduren med mig ang alla saker som skulle göras då vi anlänt.
Jag skulle stå i köket och hålla koll på vattentanken inne i badrummet medans My sprang bort till brunnen ca 50 meter bort. För att komunicera med varandra fick vi öppna ett köksfönster att skrika genom. När hon vridit på vattnet skulle hon därefter skrika "ok?" varpå jag skulle svara "JA" eller "Nej" beroende på om det läckte vatten eller ej.. Som tur var fick jag skrika JA:)
Tystaden som låg över "Löran" var magisk.
Jag kände att detta var verkligen vad jag behövde...lugn och ro...
...ända tills dag två kom.
Vi skulle på Promenad.
Vi skulle till ett av grill-lägrena som låg en bit bort längst stranden/havet.
Där skulle det tydligen vara lä då det blåste bitande denna soliga dag..och det skulle inte vara allt för långt dit....sa man..
Eftersom att det inte skulle vara så långt dit tog vi först en skaplig promenad i ca 1 timme och 15 min för att sen knalla den "korta" biten till grillplatsen för att äta våra efterlängtade korv med bröd.
Det ska ni vet. Är det några som kan planera sina dagar efter käk så är det vi. Det är lixom dagens hallelulja moment. :D
Med var sin ryggsäck med mat och annan diverse packning begav vi oss vidare mot grillplatsen..
Jag hade innan först försäkrat mig om med My att det inte skulle vara så mycket snö på vägen så vi blev blöta innan vi ens kom fram.. "nej då det är ingen fara, det är bara lite här i början innan vi kommer ut på klipporna..." Bra tänkte jag.
Med ett ton snö i skorna efter drygt 500m och ett halvbra humör kände jag mig mer och mer tystlåten och höll full fokus på att sätta fötterna rätt på stenarna. Det var liiite mer snö än beräknat så vi gick som i leken "inte nudda mark" längst med stenröset.
Detta innebar höga långa kliv upp och ner, från sida till sida för att ta sig fram. Den ena "Vi ska bara runt den udden där..." blev till nästa udde som sen blev till nästa.
Ungefär halvvägs framme blickar jag upp mot ett mindre berg som My börjar bestiga..
"Aldrig" tänker jag. Hade tillräckligt sjå att lyfta foten en halv meter över marken innan ljumskar och diverse sener i bäckenområdet sa ifrån.
Själv väljer jag en annan mindre våghalsig väg upp för ett mindre högt block varpå mellanrummet mellan två stenar är lite för långt att ta sig emellan.
Jag håller tummarna på att det ska vara en hård snöskorpa däremellan som bär mig..det var ju såklart lite väl mycket att hoppas på en dag som denna.
Blöt upp till knäna svär jag högt. Möter en My som kommer flinandes och flämtandes upp för det lilla berget.
Hon förstår att mitt tålamod på denna "lilla" vistelse knappt längre är synligt.
Här gäller det att lätta på trycket..
"Det är lugnt jessica, snart ska vi grilla korv och värma oss i lä vid den öppna brasan.."
Hennes ord får mig att bli en aning lugnare och dem där korvarna som låg i ryggsäcken var mer än välkomna fram.
Framme:
Lä!? Vadå lä...
Kände hur min puls gick upp igen..
Mina tankar var allt annat än positiva nu. "Få igång en brasa i den här blåsten...tjena.."
I tankarna var jag redan på väg hem igen då my skrek, "Japp, då grillar vi!"
På nåt jäkla vänster hade hon lyckats få igång brasan på nolltid.
Tror det var nån övre makt som såg till att det gick vägen så snabbt med brasan, han/hon/den/det ville nog inte att hon skulle bli kvar ensam på "kalfjället". :)
Korven smakade mer än ljuvligt och vi kunde bjuda på ett leende mitt i allt elände.
Men vistelsen vid brasan varade inte länge förrän vi var på väg tillbaka hem igen. Kan ju säga såhär... det var inte direkt lä och då vi precis slagit oss ner gick solen i moln. Ha ha.
My fälde några tårar och jag frös.
Med skorna fulla med vatten som sippra mellan tårna vid varje steg och en frussenhet ända in i benmärgen varnade jag My för att det skulle gå snabbt hem. Så nu var det bara att ta rygg.
Mitt i min ivrighet att komma hem till värmen halkar jag på en stenj*vel.. Jag ramlar framlänges och åker ner med armar ända upp till överarmshöjd och ben ner till knävecken i snön. Mitt i min landningsposition befinner sig ett litet mindre buskträd i ögonhöjd.
Känner ilska, men här bryter vi båda ut i gapflabb efter ett helt sjukt äventyr..
En emotionell My och en Gravid klumpig Jessica. What a combo!
Observera att jag bundit en filt runt höften för att jag frös. Denna glider ständigt ner.
Efter en 3 timmars "promenad" når vi stugan mer än möra i kroppen.
Trots denna "helvetes"promenad skrattade jag så tårarna spruta.
Så My, du är förlåten.
Men nu väntar vi med såna där äventyr till bebis är ute :D
Resten av Löran-vistelsen präglades av långa samtal, god mat, LUGNET och 60-talsmusik.
Tack Mys för en underbar helg och oförglömliga minnen.
Stenen har lättat!
Japp, nu är intensivutbildningen klar och allt plugg och slit var inte för jäves!
I did made it! :D
Så nu känner jag mig lätt som en fjäder då man kan släppa alla tankar och "måsten" som hängt över en de senaste 3 veckorna. Detta innebär att jag kommer sova som en prinsessa i natt. Gött.
Dock har helgen redan sprungit förbi och imorn väntar vardagen igen. Ingen rast ingen ro..
By the way. Var och såg "The last Bounce" igår kväll i globen.
Gillar ni dans i alla dess former? Gå och se! Sveriges just nu grymmaste dansgrupp(med ännu grymmare gästdansare).
Det är värt vartenda öre. Man sitter med goosebumps och diggar den härliga (lite för höga) musiken.
Nja, inte alla kanske, sur som tusan var den, sparka och slog där inne i magen. Det gjorde även en annan tjejs maginnehåll i sällskapet också.
Jag tog ett lager med jackor som ljudisolering, funkade helt ok för att lugna ner den lille. Fast vem vet, kanske den också diggade och körde lite break dance där inne. Vi får se färdigheterna då den kommer ut ;)
Jag och Lina bestämde iaf att vi ska börja dansa...alltså träna dans så fort jag klämt ut bebben.
Oj oj Lina, du vet vad det kommer innebära på dansgolven framöver va!? "Move, some more space please" ;D
Längar redan, så nu kan tiden få gå lite snabbare.
Nu blir det hopp in i duschen för att sen slappa lite framför burken.
Have nice evening.
I did made it! :D
Så nu känner jag mig lätt som en fjäder då man kan släppa alla tankar och "måsten" som hängt över en de senaste 3 veckorna. Detta innebär att jag kommer sova som en prinsessa i natt. Gött.
Dock har helgen redan sprungit förbi och imorn väntar vardagen igen. Ingen rast ingen ro..
By the way. Var och såg "The last Bounce" igår kväll i globen.
Gillar ni dans i alla dess former? Gå och se! Sveriges just nu grymmaste dansgrupp(med ännu grymmare gästdansare).
Det är värt vartenda öre. Man sitter med goosebumps och diggar den härliga (lite för höga) musiken.
Nja, inte alla kanske, sur som tusan var den, sparka och slog där inne i magen. Det gjorde även en annan tjejs maginnehåll i sällskapet också.
Jag tog ett lager med jackor som ljudisolering, funkade helt ok för att lugna ner den lille. Fast vem vet, kanske den också diggade och körde lite break dance där inne. Vi får se färdigheterna då den kommer ut ;)
Jag och Lina bestämde iaf att vi ska börja dansa...alltså träna dans så fort jag klämt ut bebben.
Oj oj Lina, du vet vad det kommer innebära på dansgolven framöver va!? "Move, some more space please" ;D
Längar redan, så nu kan tiden få gå lite snabbare.
Nu blir det hopp in i duschen för att sen slappa lite framför burken.
Have nice evening.
Hjärn-gympa
Nu pågår min sista vecka av utbildningen, en dag återstår och jag känner mig rätt urlakad..
Denna vecka har det bara varit praktiskt där vi fått prova olika fystester osv.
Jag var rätt het på testerna (som utfördes utan pålagd vikt) trots min egen extravikt. Än kan jag.
Anneli i min grupp gick frågande till övriga: "tog du fat mama".
Ja hon menade då mig. Rätt skönt nickname om jag får säga själv. ;)
Mina testreslutat kändes bra under hela dagen men jag blev varse om mina ansträngningar dagen efter, det känns att man lever lixom ;) Inte nog med det levde ärtan lajbans inne i magen hela natten, kanske var det för att ge igen efter mina krafttag under dagen. Den boxade på allt vad hängslena höll tror jag.
Trots att det är mycket praktiskt dessa dagar så ska man lyckas snöra ihop det med alla delar och bitar i den teoreiska biten för att sen kunna knyta ihop säcken tillslut.
Under dessa dagar har jag suttit och funderat över hur mycket info som får plats i vår (faktiskt) lilla hjärna, helt sjukt!
Imorn väntar sluteximinationen, får se hur den går.
Jag har bestämt att det ska gå bra!
Håll tummarna!
Denna vecka har det bara varit praktiskt där vi fått prova olika fystester osv.
Jag var rätt het på testerna (som utfördes utan pålagd vikt) trots min egen extravikt. Än kan jag.
Anneli i min grupp gick frågande till övriga: "tog du fat mama".
Ja hon menade då mig. Rätt skönt nickname om jag får säga själv. ;)
Mina testreslutat kändes bra under hela dagen men jag blev varse om mina ansträngningar dagen efter, det känns att man lever lixom ;) Inte nog med det levde ärtan lajbans inne i magen hela natten, kanske var det för att ge igen efter mina krafttag under dagen. Den boxade på allt vad hängslena höll tror jag.
Trots att det är mycket praktiskt dessa dagar så ska man lyckas snöra ihop det med alla delar och bitar i den teoreiska biten för att sen kunna knyta ihop säcken tillslut.
Under dessa dagar har jag suttit och funderat över hur mycket info som får plats i vår (faktiskt) lilla hjärna, helt sjukt!
Imorn väntar sluteximinationen, får se hur den går.
Jag har bestämt att det ska gå bra!
Håll tummarna!
Välkomna..
Tänkte först och främst ta och välkomna "SE och HÖR"-redaktionen som verkar hittat hit...
Får man inga kommentarer verkar man leta till sig info....med andra ord här.
Grattis ni "lyckades."
Blev lite snopen då jag i förrgår kväll fick deras "skvaller"tidning uppslagen framför mig och möts av rubriken "HAR FÅTT TOKÅNGEST"- att vänta Markoolios barn är en rysare för jessica..
Man blir så fantastiskt "förvånad" (not) över hur dem lägger fram en artikel, eller hur dem vill att folk ska tolka deras rubriker.
Som just denna ovan. Jag ska alltså ha tok-ångest över att bära Markoolios barn? -yeah right..
Att dem går in och hämtar info på min blogg är en sak, men vrid då inte om citat eller texter.
"Tokångesten" handlade enbart om att jag hade färgat håret (vilket dem inte direkt uttrycker i texten) och därefter började nojja över om det kunde skada barnet eller ej. Som förstföderska är väl alla mer eller mindre nojjiga, det håller för tusan på att produceras ett barn i magen och alla är medvetna om att det finns risker i och under en sådan process. Förutom "tokångest" som i själva verket skulle uttryckts som nojjor får dem det att låta som om jag färgar håret varje dag vilket bara hänt under ett tillfälle...då det dessutom blev fel. Och ja, jag nojjade över det då. Thats it.
Nu kan jag bara meddela att nojjorna e så gott som borta och jag mår prima! ;)
Får man inga kommentarer verkar man leta till sig info....med andra ord här.
Grattis ni "lyckades."
Blev lite snopen då jag i förrgår kväll fick deras "skvaller"tidning uppslagen framför mig och möts av rubriken "HAR FÅTT TOKÅNGEST"- att vänta Markoolios barn är en rysare för jessica..
Man blir så fantastiskt "förvånad" (not) över hur dem lägger fram en artikel, eller hur dem vill att folk ska tolka deras rubriker.
Som just denna ovan. Jag ska alltså ha tok-ångest över att bära Markoolios barn? -yeah right..
Att dem går in och hämtar info på min blogg är en sak, men vrid då inte om citat eller texter.
"Tokångesten" handlade enbart om att jag hade färgat håret (vilket dem inte direkt uttrycker i texten) och därefter började nojja över om det kunde skada barnet eller ej. Som förstföderska är väl alla mer eller mindre nojjiga, det håller för tusan på att produceras ett barn i magen och alla är medvetna om att det finns risker i och under en sådan process. Förutom "tokångest" som i själva verket skulle uttryckts som nojjor får dem det att låta som om jag färgar håret varje dag vilket bara hänt under ett tillfälle...då det dessutom blev fel. Och ja, jag nojjade över det då. Thats it.
Nu kan jag bara meddela att nojjorna e så gott som borta och jag mår prima! ;)
LÄNK
Lite mer om PT-kampen.
Kolla in denna länk:
http://www.expressen.se/1.1950706
Kolla in denna länk:
http://www.expressen.se/1.1950706
Barnvagns-kik
Nu börjar det bli mer och mer verkligt.
Att det lilla fröt som var i magen faktiskt nu är en liten individ, en liten människa.
Det är så sjukt att våra kroppar kan skapa en liten människa som ligger och frodas i magen i 9 månader för att sen komma ut och förbli en del av mitt liv. Denna lilla person ska jag sen lära upp och vara förebild för.
Hur coolt är inte det?!
Att fostret behöver sina 9 månader på sig för att bli "hel" kan man ju förstå när man väl läser om det.
Hjärta, lungor, njurar, ådror, fingrar , tår, skelett och hår ska skapas och detta är bara en del av processen.
När detta sker finns inte leder och muskler som dem brukar hos mig som tidigare. Bäcken och ländrygg börjar luckras upp för att breda plats. Stabiliteten försvinner sakta men säkert.
Man får tänka på att korta av stegen då man går för att det drar och svider längst ljumskar och mage.
Sista veckan har det hänt grejer på riktigt, inte bara att magen växt utan att man känner att det är en liten där inne som tar för sig och reder plats åt sig själv...hallå ja? Det känns.
Sjuk känsla men ändå så fantastiskt ofattbart.
Pyret har dock placerat sig på ena sidan så det ser hyfsat mysko ut då man ligger ner, ena sidan av magen är platt och på andra halvan ser det ut som man lagt in ett stort påskägg.
Ja, nu då det faktiskrt börjar bli ett faktum att vi väntar på en til familjemedlem ska vi ídag åka och kolla barnvagn. Vilken ska man ha? Det är ju en djungel av dem.
Jag vet bara att jag ska ha en som klarar alla väder och tål att följa med på alla mina grusvägspromenader sen.
Kanske blir det en sån här?
Me like!
Perfekt med en korg till Nisse under vagnen om han blir trött i sina små ben, för han kommer inte att komma undan mina promenader.
För som känt är han inget stort fan av promenader, men då löser vi detta.
-"Promenad-korg till dig Nisse KOMMER finnas på vagnen."
Check! :)
Att det lilla fröt som var i magen faktiskt nu är en liten individ, en liten människa.
Det är så sjukt att våra kroppar kan skapa en liten människa som ligger och frodas i magen i 9 månader för att sen komma ut och förbli en del av mitt liv. Denna lilla person ska jag sen lära upp och vara förebild för.
Hur coolt är inte det?!
Att fostret behöver sina 9 månader på sig för att bli "hel" kan man ju förstå när man väl läser om det.
Hjärta, lungor, njurar, ådror, fingrar , tår, skelett och hår ska skapas och detta är bara en del av processen.
När detta sker finns inte leder och muskler som dem brukar hos mig som tidigare. Bäcken och ländrygg börjar luckras upp för att breda plats. Stabiliteten försvinner sakta men säkert.
Man får tänka på att korta av stegen då man går för att det drar och svider längst ljumskar och mage.
Sista veckan har det hänt grejer på riktigt, inte bara att magen växt utan att man känner att det är en liten där inne som tar för sig och reder plats åt sig själv...hallå ja? Det känns.
Sjuk känsla men ändå så fantastiskt ofattbart.
Pyret har dock placerat sig på ena sidan så det ser hyfsat mysko ut då man ligger ner, ena sidan av magen är platt och på andra halvan ser det ut som man lagt in ett stort påskägg.
Ja, nu då det faktiskrt börjar bli ett faktum att vi väntar på en til familjemedlem ska vi ídag åka och kolla barnvagn. Vilken ska man ha? Det är ju en djungel av dem.
Jag vet bara att jag ska ha en som klarar alla väder och tål att följa med på alla mina grusvägspromenader sen.
Kanske blir det en sån här?
Me like!
Perfekt med en korg till Nisse under vagnen om han blir trött i sina små ben, för han kommer inte att komma undan mina promenader.
För som känt är han inget stort fan av promenader, men då löser vi detta.
-"Promenad-korg till dig Nisse KOMMER finnas på vagnen."
Check! :)
Målet är nått!
Nu är vi äntligen i mål.
10 långa veckor är uppnådda.
Igår kväll stod vi inför utvägningen med samtliga 22 deltagare i PT-kampen.
Stämningen var rätt tryckt och spänd.
Man kunde se enorma resultat på de flesta.
Jag och Marko kunde iaf gå därifrån med ryggen rak och känna oss stolta.
Efter 10 veckor av hårt slit uppnådde vi våra mål med råge.
Marko slutade på -13kg och tappade 15cm i midjan.
Fett-procenten slutade från startens 24 till igår ynka 10%!!!
Här får ni reslutatet på bild.
Vecka 1 Vecka 10
10 långa veckor är uppnådda.
Igår kväll stod vi inför utvägningen med samtliga 22 deltagare i PT-kampen.
Stämningen var rätt tryckt och spänd.
Man kunde se enorma resultat på de flesta.
Jag och Marko kunde iaf gå därifrån med ryggen rak och känna oss stolta.
Efter 10 veckor av hårt slit uppnådde vi våra mål med råge.
Marko slutade på -13kg och tappade 15cm i midjan.
Fett-procenten slutade från startens 24 till igår ynka 10%!!!
Här får ni reslutatet på bild.
Vecka 1 Vecka 10
Vem är mest trött?
Jag: 5:e dagen på utbildningen, pass 5/7, 9-19. Hjärnan känns totalt uppäten, kroppen värker och hormonerna flyger omkring värre än nånsin..
Marko: Tycker att jag gnäller hela tiden,lat, trött, yr, och allmänt trött.
Senario:
Igår satte jag mig vana trogen i passargerarsätet för att åka med Marko till Ica för att handla middag. Kändes som jag gick på moln och min omgivning nästintill snurrade omkring mig. När jag sitter där i bilen och väntar på att Marko ska ta plats brevid mig ser jag honom gå runt bilen, runt till hans sida, öppnar bakdörren?... av ren reflex flyttar han på plasten som lilgger ibaksätet för att breda plats åt sig själv..
Jag tittar frågande på förarsätet och undrar lite lätt över vem som ska köra?
Tittar sedan vidare upp i backspegeln och möter Markos förvånande blick över att ratten inte möter honom...
Vi brister båda ut i gapflabb.
Han kliver ur baksätet och går två steg fram för att sedan sätta sig i förarsätet istället.
Vi åker och handlar.
En gravid och urlakad kvinna med en ovan multi-tränande man på diet..bra kombo.
Grattis. Snart Måndag=PTkamps-avslutning. Tur.
VILA.
Marko: Tycker att jag gnäller hela tiden,lat, trött, yr, och allmänt trött.
Senario:
Igår satte jag mig vana trogen i passargerarsätet för att åka med Marko till Ica för att handla middag. Kändes som jag gick på moln och min omgivning nästintill snurrade omkring mig. När jag sitter där i bilen och väntar på att Marko ska ta plats brevid mig ser jag honom gå runt bilen, runt till hans sida, öppnar bakdörren?... av ren reflex flyttar han på plasten som lilgger ibaksätet för att breda plats åt sig själv..
Jag tittar frågande på förarsätet och undrar lite lätt över vem som ska köra?
Tittar sedan vidare upp i backspegeln och möter Markos förvånande blick över att ratten inte möter honom...
Vi brister båda ut i gapflabb.
Han kliver ur baksätet och går två steg fram för att sedan sätta sig i förarsätet istället.
Vi åker och handlar.
En gravid och urlakad kvinna med en ovan multi-tränande man på diet..bra kombo.
Grattis. Snart Måndag=PTkamps-avslutning. Tur.
VILA.
På topp
Andra dagen avklarad.
Efter en 3 timmars lång föreläsning med myror i benen var det äntligen dax för lite praktiskt ute i gymmet.
Idag skulle vi gå in på lite övnigar/tester och passningstekniker.
Jag blev som ett barn på julafton, min grej!
Helt plötsligt var alla krämpor och graviditetstankar borta där jag stod och balanserade på pilatesbollen, gjorde smidighetsövningar och stabilitetsövningar samt tillrättavisade mina "klienter".
Allt som allt så gick dessa 10 timmar ovanligt snabbt.
Nu ska jag och Marko bara svida om för att sedan dra till gymmet.
5 dagar kvar av PT-kampen, nära nu.
Efter en 3 timmars lång föreläsning med myror i benen var det äntligen dax för lite praktiskt ute i gymmet.
Idag skulle vi gå in på lite övnigar/tester och passningstekniker.
Jag blev som ett barn på julafton, min grej!
Helt plötsligt var alla krämpor och graviditetstankar borta där jag stod och balanserade på pilatesbollen, gjorde smidighetsövningar och stabilitetsövningar samt tillrättavisade mina "klienter".
Allt som allt så gick dessa 10 timmar ovanligt snabbt.
Nu ska jag och Marko bara svida om för att sedan dra till gymmet.
5 dagar kvar av PT-kampen, nära nu.
Bomulls-hjärna
Ja, precis så känns min hjärna, fullproppad med bomull.
Första dagen på utbildningen är genomförd, 12 timmar av lyssnande och iaktagande.
Nu känner man sig måttligt kaxig.
Mat i magen, sen hopp i säng för att nollställa hjärnan för morgondagens nya tio timmar i skolbänken.
Natti natt.
Första dagen på utbildningen är genomförd, 12 timmar av lyssnande och iaktagande.
Nu känner man sig måttligt kaxig.
Mat i magen, sen hopp i säng för att nollställa hjärnan för morgondagens nya tio timmar i skolbänken.
Natti natt.
Nojjor
När man sitter med ett litet liv inne i magen växer en massa nojjor fram, man blir helt plötslig så medveten.
"Tänk om", "kan jag?", "får jag?", "skadar det?"
Det finns de som röker, dricker, drogar under graviditeten, som gör obra saker med flit.
Man äter processad mat, får i sig avgaser osv. Finns mkt i våran omgivning som kan skada.
Jag hamnade i ett dilemma och fick tok-ångest. Nu är det ju gjort.... men det där tänk om finns alltid där iaf..
Jag har fått sånt fruktansvärt bra luktsinne att det skrämmer mig...på riktigt.
All stark lukt får mig att tro att jag förgiftar den lille inne i magen, speciellt efter hårfärgande.
Skulle ju bli blond här ett tag men vad jag inte visste och tänkte på är att pigmenten blir annorlunda då man är gravid...och att man helst kanske ska undvika fixa med hårfärger under graviditeten..
Så nu efter många om och men så är jag tillbaka till det brunare hållet igen..och kommer så förbli, punkt. Dock fick jag ångest såhär efteråt, man har helt plötsligt blivit så nojjig. Så ni som tänker skriva till mig att det inte är bra att färga håret i min sits behöver inte göra det. Det räcker med att missfärgningen inte var planerad och åtgärder behövdes dock för att jag skulle kunna se mig i spegeln och le mot mig själv.. :)
Hade bara lust att skrika...
... å sen kände jag mig bara tom.. 
...och lugn ;)
Idag har nojjorna tilltagit.
Har tidigare varit sjukt känslig mot stark lukt som parfymer, målarfärger , hårfärger osv men nu räcker inte bara dessa dofter för att göra mig lite lätt panikslagen och tänka "tänk om".
*Jag höll andan då bilar körde förbi mig på vägen då vi promenerade (avgaser är ju inte bra!)
*När jag duscha nisse och hugo ångade stark doft från schampot upp, panik!
*Jag förbereder mig långt innan jag ska passera en rökande individ...håll andan..andas ut...andas in...fan, röken följer med mig typ 200m efter att jag passerat.
*Precis då jag bestämmer mig för att ta ett djupt friskt andetag har självklart en hund pissat i drivan brevid mig, detta är en doft som gått mig på nerverna under hela vintern. Denna äckliga fräna kissdoft klamrar sig fast i mina lungor, hjälp, host!
* Ska sminka mig, maskaran påminner mig om hårfärgsdoften...men neje..suck.
Shit, man blir helkonstig!
Ja, som ni förstår är inte min vardag som den brukar just nu, med andra ord: inte lätt. Tänker, tänker, tänker..
Måste bara påminna mig själv om att det faktiskt är bra om jag andas normalt så bebis också får normalt med syre ;)
Imorn börjar min utbildning, på med skyddsmasken! :D
Ciao!
"Tänk om", "kan jag?", "får jag?", "skadar det?"
Det finns de som röker, dricker, drogar under graviditeten, som gör obra saker med flit.
Man äter processad mat, får i sig avgaser osv. Finns mkt i våran omgivning som kan skada.
Jag hamnade i ett dilemma och fick tok-ångest. Nu är det ju gjort.... men det där tänk om finns alltid där iaf..
Jag har fått sånt fruktansvärt bra luktsinne att det skrämmer mig...på riktigt.
All stark lukt får mig att tro att jag förgiftar den lille inne i magen, speciellt efter hårfärgande.
Skulle ju bli blond här ett tag men vad jag inte visste och tänkte på är att pigmenten blir annorlunda då man är gravid...och att man helst kanske ska undvika fixa med hårfärger under graviditeten..
Så nu efter många om och men så är jag tillbaka till det brunare hållet igen..och kommer så förbli, punkt. Dock fick jag ångest såhär efteråt, man har helt plötsligt blivit så nojjig. Så ni som tänker skriva till mig att det inte är bra att färga håret i min sits behöver inte göra det. Det räcker med att missfärgningen inte var planerad och åtgärder behövdes dock för att jag skulle kunna se mig i spegeln och le mot mig själv.. :)
Hade bara lust att skrika...
... å sen kände jag mig bara tom.. 
...och lugn ;)Idag har nojjorna tilltagit.
Har tidigare varit sjukt känslig mot stark lukt som parfymer, målarfärger , hårfärger osv men nu räcker inte bara dessa dofter för att göra mig lite lätt panikslagen och tänka "tänk om".
*Jag höll andan då bilar körde förbi mig på vägen då vi promenerade (avgaser är ju inte bra!)
*När jag duscha nisse och hugo ångade stark doft från schampot upp, panik!
*Jag förbereder mig långt innan jag ska passera en rökande individ...håll andan..andas ut...andas in...fan, röken följer med mig typ 200m efter att jag passerat.
*Precis då jag bestämmer mig för att ta ett djupt friskt andetag har självklart en hund pissat i drivan brevid mig, detta är en doft som gått mig på nerverna under hela vintern. Denna äckliga fräna kissdoft klamrar sig fast i mina lungor, hjälp, host!
* Ska sminka mig, maskaran påminner mig om hårfärgsdoften...men neje..suck.
Shit, man blir helkonstig!
Ja, som ni förstår är inte min vardag som den brukar just nu, med andra ord: inte lätt. Tänker, tänker, tänker..
Måste bara påminna mig själv om att det faktiskt är bra om jag andas normalt så bebis också får normalt med syre ;)
Imorn börjar min utbildning, på med skyddsmasken! :D
Ciao!
Full rulle
Gårdagens middag visste vart den skulle! Gott var det.
Det grillades Vildsvin och dracks vin för dem som fick. Jag och Marko fick snällt sitta och titta på...kul.
Imorse var jag och Marko uppe med tuppen, även med solen på våran morgonpromenad.
Guuu så underbart det är när vädret är på det humöret!
Nisse och Hugo hakade också på.
Åkrarna var fulla med kanada..ehh..fåglar? (Blev osäker på hur man stava till jess-ica :), vilket Hugo tyckte var underbart roligt. Han sprang och snubbla över den ojämna jorden...dyngan..på åkern för att få tag på en fågel. Vet inte riktigt hur han tänkte där. Redan innan han hade påbörjat sin spurt hade dem lyft från marken. Kanske var det därför han skutta så fint i hopp att även han skulle lyfta? Kul var det iaf.
Efter promenaden fick det bli en snabb frukost innan vi skulle lämpa av Fille på jobbet (Cafet). Där tog vi en snabbkaffe innan vi åkte vidare ut till Liljeholmen för att hälsa på Syster på hennes nya jobb. Det var ju kul att se hennes "andra" hem... "du får gärna flytta hem snart så man får träffa dig lite mer ;).
Affären, och inte på tal om själva centrumet var riktigt fint.
Efter besöket väntade en lunch för att sen möta upp Fredde och hans dotter Bella. Dagen till ära bar hon en Prinsessoutfit, en riktig Pangbrud.
En dam som vet vad hon vill. Vill man vara Prinsessa för en dag så ska man.
Bäst av allt var att hon hade typ 20 halsband, 15 armband och 9 ringar, man ska inte snåla med accesoarer.
Ringarnas smycken hade hon inåtvända mot handflatan, varför kan man fråga sig...men det visade sig ju självklart vara lättare att visa upp dem då ju.
Bra där Bella. :)
Senare körde jag ett pass med Marko och Fredde på gymmet (bra jobbat grabbar) innan vi åkte hem för att grilla. Nu är det dax för sängen efter en skön och kul dag.
Söv gott.
Det grillades Vildsvin och dracks vin för dem som fick. Jag och Marko fick snällt sitta och titta på...kul.
Imorse var jag och Marko uppe med tuppen, även med solen på våran morgonpromenad.
Guuu så underbart det är när vädret är på det humöret!
Nisse och Hugo hakade också på.
Åkrarna var fulla med kanada..ehh..fåglar? (Blev osäker på hur man stava till jess-ica :), vilket Hugo tyckte var underbart roligt. Han sprang och snubbla över den ojämna jorden...dyngan..på åkern för att få tag på en fågel. Vet inte riktigt hur han tänkte där. Redan innan han hade påbörjat sin spurt hade dem lyft från marken. Kanske var det därför han skutta så fint i hopp att även han skulle lyfta? Kul var det iaf.
Efter promenaden fick det bli en snabb frukost innan vi skulle lämpa av Fille på jobbet (Cafet). Där tog vi en snabbkaffe innan vi åkte vidare ut till Liljeholmen för att hälsa på Syster på hennes nya jobb. Det var ju kul att se hennes "andra" hem... "du får gärna flytta hem snart så man får träffa dig lite mer ;).
Affären, och inte på tal om själva centrumet var riktigt fint.
Efter besöket väntade en lunch för att sen möta upp Fredde och hans dotter Bella. Dagen till ära bar hon en Prinsessoutfit, en riktig Pangbrud.
En dam som vet vad hon vill. Vill man vara Prinsessa för en dag så ska man.
Bäst av allt var att hon hade typ 20 halsband, 15 armband och 9 ringar, man ska inte snåla med accesoarer.
Ringarnas smycken hade hon inåtvända mot handflatan, varför kan man fråga sig...men det visade sig ju självklart vara lättare att visa upp dem då ju.
Bra där Bella. :)
Senare körde jag ett pass med Marko och Fredde på gymmet (bra jobbat grabbar) innan vi åkte hem för att grilla. Nu är det dax för sängen efter en skön och kul dag.
Söv gott.
Påsk
Nu är Påsken här, med våren!!! weeeeeee!!
Allt känns helt plötsligt så mkt roligare och lättare när gräset börjar titta fram och solen bländar en, gött.
Långfredagen började med en lång härlig promenad med Mys. Därefter bullades en gigantisk brunch upp, gud vad jag äter.. Hur är det man säger "Att äta för 2", ja det är precis vad jag gör. Dock inte så mkt onödigt gott utan mer behövlig kost så det är väl ok :).
Har nu stått i köket och bakat lite. Fick till uppgift att fixa efterrätt till ikväll då det blir påskmiddag hos päronen.
Marko tycker väl att det är halvkul med påskmiddag då han vet att han måste hålla igen :( Dock bara 1v och 2 dagar kvar på kampen, a peace of cake! Han är sjukt duktig och resultaten fortsätter visa sig.
Om 9 dagar får ni se och dessutom veta vilken placering vi fick.
Han blev iaf på lite bättre humör idag när han såg att jag gjort en egen efterrätt till honom oxå, UTAN kolhydrater och massa smör som vi nu försöker undvika.
Det går att baka gott utan massa onödiga kalorier.
Dock ska detta reultat i kylen till slut bli en god rulltårtebakelse till oss andra som får äta lite extra gott :)
Mr Nils, den lilla tiggarhunden stod på sidan om mig under hela baksessionen. Det går fort då jag är i farten så han VET att det mkt väl kan trilla ner något på golvet. Förutom några äppelbitar och en mindre bit hasselnöt kan man ju gissa sig till vad han mer fick i sig...
jo då, sesamfrön. Skägget avslöjar :)
Nu blir det en snabb prommis innan vi drar till Mörkö.
GLAD PÅSK!
Allt känns helt plötsligt så mkt roligare och lättare när gräset börjar titta fram och solen bländar en, gött.
Långfredagen började med en lång härlig promenad med Mys. Därefter bullades en gigantisk brunch upp, gud vad jag äter.. Hur är det man säger "Att äta för 2", ja det är precis vad jag gör. Dock inte så mkt onödigt gott utan mer behövlig kost så det är väl ok :).
Har nu stått i köket och bakat lite. Fick till uppgift att fixa efterrätt till ikväll då det blir påskmiddag hos päronen.
Marko tycker väl att det är halvkul med påskmiddag då han vet att han måste hålla igen :( Dock bara 1v och 2 dagar kvar på kampen, a peace of cake! Han är sjukt duktig och resultaten fortsätter visa sig.
Om 9 dagar får ni se och dessutom veta vilken placering vi fick.
Han blev iaf på lite bättre humör idag när han såg att jag gjort en egen efterrätt till honom oxå, UTAN kolhydrater och massa smör som vi nu försöker undvika.
Det går att baka gott utan massa onödiga kalorier.
Dock ska detta reultat i kylen till slut bli en god rulltårtebakelse till oss andra som får äta lite extra gott :)
Mr Nils, den lilla tiggarhunden stod på sidan om mig under hela baksessionen. Det går fort då jag är i farten så han VET att det mkt väl kan trilla ner något på golvet. Förutom några äppelbitar och en mindre bit hasselnöt kan man ju gissa sig till vad han mer fick i sig...
jo då, sesamfrön. Skägget avslöjar :)
Nu blir det en snabb prommis innan vi drar till Mörkö.
GLAD PÅSK!
